Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEXTILARBETAREN
Anton Roscher och det tjeckiska
textilarbetareförbundet.
Det var 1 gyllene salen på det vackra
stadshuset i Stockholm. Deltagarna i den Internationella
fackföreningskongressen voro inbjudna som gäster
av den svenska huvudstadens myndigheter. En
ung flicka hade fördelat inbjudningskorten med
platsnumren hur som helst, så att gästerna icke
fritt kunde välja sina bordsgrannar. Framför mig
kom en svensk byggnadsarbetare att sitta, pä min
högra sida satt Crofts, den australiensiske
fackföreningsrepresentanten, och till vänster om mig satt
en jovialisk man i 50-årsåldern. Sedan jag
föreställt mig nämnde han sitt namn: ”Anton
Roscher, Tjeckoslovakien”. ”Jaså, detta är alltså Ni.”
Fastän vi aldrig sett varandra, kände vi båda till
varandras namn och arbete.
Anton Roscher är förtroendeman för de
tyskspråkiga textilarbetarna i den tjeckoslovakiska re
publiken. Sedan grundandet av denna stat
företräder han även arbetarna i riksdagen, men redan
långt innan bildandet av den tjeckiska staten var
Roscher med i arbetarerörelsen. Om vi icke
misstaga oss, så är han den ende levande deltagaren
i den första internationella sammankomsten av
textilarbetare i Bryssel 1891. Som sekreterare fö)’
de österrikiska textilarbetarna skötte han dä
tillsammans med fransmannen Moullard
ordförandeskapet vid den första internationella
textilarbetarekongressen. Under många år arbetade han på
det österrikiska broderförbundets centralbyrå i
Wien.
Då världskriget medförde upplösning av den
förut så stolta österrikisk-ungerska
kejserligkungliga monarkin måste textilarbetarna i den
nybildade tjeckoslovakiska republiken bilda ett eget
förbund. Denna uppgift blev kamrat Anton
Ro-schers livsverk. Under vilka svåra förhållanden
nybildningen försiggick, hur under tiden läget
gestaltat sig och hur det i allmänhet är ställt med
den fackliga organiseringen bland textilarbetarna
i Tjeckoslovakien, därom har kamrat Roscher
nyligen givit mig utförliga upplysningar.
Grundandet av den tjeckoslovakiska
republiken stadfästes på hösten 1918. Tjeckoslovakien
har cirka 15 miljoner innevånare, varav en
fjärdedel uteslutande äro tysktalande. Den viktigaste
industrin i landet är textilindustrin. Den
syssel
sätter under normala tider cirka 300,000
personer. 3/4 av textilindustrin i det förutvarande
Österrike—Ungern tillhör nämligen den unga
republiken. Många av dessa textilarbetare voro
redan på sjuttiotalet anslutna till fackföreningar.
Dessa lokala fackföreningar tillhörde tills efter
kriget det österrikiska broderförbundet.
Textilarbetarna i det gamla Österrike måste utstå de
svåraste förföljelser från polisens sida. Under
kriget var den fackliga verksamheten nästan
fullständigt klavbunden. Då år 1919 ”Union der
Tex-tilarbeiter” bildades för det tjeckoslovakiska
stats-området med säte i Reichenberg, övertog detta
förbund från det österrikiska broderförbundet som
enda arv några ”gamla”, d. v. s. erfarna
fackför-bundsfunktionärer, som hade den fasta viljan att
göra något och som förde med sig en orubblig tro
på seger för den fackliga tanken. Tack vare deras
ivriga verksamhet lyckades det att mycket snart
bilda en organisation, som ingav aktning och även
hade inflytande hos motståndarna. Tvä år efter
nybildandet räknade förbundet redan över 90,000
medlemmar. Fastän den knappast var stark inåt
bar organisationen en börda, om vars tyngd man
knappast kan göra sig en föreställning i utlandet.
Den olycksaliga kampen inom arbetareklassen
medförde de olyckligaste följder och talrika
splittringar. Ordföranden för det kommunistiska
partiet nöjde sig icke med den politiska kampen, utan
förde meningsstrider även inom fackförbunden, i
synnerhet inom textilarbetareförbundet, vars
oskolade medlemmar lätt föllo till föga för dennes
demagogi.
Vad förtroendemännen och
fackförbundsfunk-tionärerna måste tåla ifråga om skymfanden och
förtal kan icke i tryck relateras. Ännu sämre var
det ställt ifråga om organisationsförhållandena
och arbetsvillkoren. Om det trots detta lyckades
ledningen för värt tjeckiska broderförbund att
hålla organisationen vid makt och alltjämt
effektivt företräda textilarbetarnas intressen, sä är
detta att tillskriva dess beslutsamma ingripande och
dess kloka försiktighet.
Till den fördärvbrlngande broder kampen koin
under de senaste åren en ekonomisk kris, som för
den tjeckoslovakiska textilindustrin fick sä mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
