Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
21
vad Sverge är av både import och export,
är det helt enkelt otänkbart göra det.
”Skyddsåtgärder” från det ena landets
sida framkalla automatiskt motåtgärder
från det land, som drabbats av dem, och
vinsten på hela tillställningen blir ökade
svårigheter å ömse sidor. (Att dylika
åtgärder kunna vara nödvändiga ibland
är både möjligt och troligt, men deras
effekt blir aldrig den ovan antydda, och
medgivandet rubbar således inte den
generella förkastelsedomen.) Och även om
man skulle på detta konstlade sätt kunna
hålla lönenivån för hemmamarknadens
arbetare uppe, komme detta att i mycket
stor utsträckning ske på
exportindustriarbetarnas bekostnad. De senare finge
vidkännas högre levnadsomkostnader utan
att i motsvarande grad — på grund av
konkurrensen på utlandsmarknaden —
kunna höja sina inkomster. Förutom att
detta ju innebure en orättvisa och för den
skull måste utdömas skulle det tämligen
snart leda till ett sammanbrott även av
den nationella arbetarefronten — med
ohejdad inbördes konkurrens och allt
annat en sådan katastrof för med sig av
elände för arbetareparten. Man behöver
förresten inte vara så särdeles lyhörd för
att höra att det redan nu gnyr på sina håll
över ojämnheter i lönenivån.
Ja, detta var bara ett par
invändningar. Många fler kunna göras, men det
torde vara överflödigt. Det säger sig ju
självt att en sådan atavism som ekonomisk
isolering icke kan bringa varaktig hjälp
ur svårigheterna då den tekniska
utvecklingen går med stora steg åt motsatt håll:
mot större gemenskap. Vi måste nog
framhärda på det internationella
samarbetets väg, hur svårframkomlig den än
ter sig för ögonblicket.
Dessvärre är det, i förbigående sagt,
så att om vi aldrig så villigt acceptera
detta samarbete i princip så ha vi därmed
icke förverkligat detsamma — lika litet
som att man bygger en bro bara därmed
att man erkänt dess nödvändighet.
Måhända finns det skäl att påminna om detta
självklara faktum. En rad svårigheter
möta ju alltid en princip då den skall
föras ut i verklighetens värld, och i detta
speciella fall torde dessa vara ovanligt
August Lindell död.
August Lindell var född i Finland och var
vid sin död 63 år gammal. Som 18-årig yngling
erhöll han statsstipendium för att studera glas- och
porslinsmålning i Sverge, Danmark och Tyskland.
På den studiefärden, som kom att vara i 12 år,
kom han i nära personlig kontakt med såväl
fackföreningsrörelsen som med de socialdemokratiska
rörelserna i dessa länder, särskilt i Sverge, där
han uppehöll sig i många år. Efter hemkomsten
deltog han med liv och lust i arbetet på att
organisera arbetarna och särskilt lågo de finska
textilarbetarna honom varmt om hjärtat. Lindell
tjänstgjorde också några år som sekreterare i det
finska textilarbetareförbundet, och det vai’ under
denna tid som vi inom vårt förbund lärde oss att
uppskatta hans personliga egenskaper. Han
lämnade emellertid år 1917 denna sin befattning, för
att ägna sig åt tidningsmannabanan, men under
denna tid släppte han icke kontakten med
textilarbetarna. VI minnas honom sålunda som tolk
vid förbundskongressen 1926, i vilken egenskap
han även deltagit vid konferenser för samarbete
mellan nordiska ländernas textilarbetareförbund.
Efter inbördeskriget 1918 hölls han i fångläger,
till 1920, för sin socialistiska tros skull. Nu har
han gått in i den eviga vilan. Frid över hans
minne!
både många och stora. Man behöver bara
peka på den omständigheten att det för
närvarande finnes en rad länder -—
Italien, Japan, Tyskland m. fl. — där
arbetarna för närvarande äro berövade varje
möjlighet att hävda sina intressen och
tvingade att leverera sin arbetskraft till
det pris diktatorn (detta vill väl i
realiteten säga: arbetsgivaren) bestämmer. Man
behöver säkert inte slösa ord på att
förklara vad detta betyder i berörda
hänseende. Diktaturstaternas arbetaremassor
komma att bli lik i lasten för
arbetareklassens framåtskridande så länge
diktaturerna existera. Hur detta — och en mängd
andra — hinder skola övervinnas är ju en
annan fråga, som inte kan upptas till
behandling här.
Magnus Nilsson.
(Förbundskamraten.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
