Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
35
Nittonhundranio.
25 år ha snart förflutit sedan den hittills största kraftmätningen
mellan kapital och arbete här i landet inleddes.
Gust. Janzén,
vårt förbunds förtroendeman vid tiden för
storstrejken 1909.
Ännu i dag är det
ytterst sällan som
medelålders och
äldre arbetare nämna
årtalet 1909. De
tala i stället om
storstre jksåret. Så
starka intryck fingo de
flesta av de som
voro med av de
händelser som inträffade
detta år. 1909 kan
väl också, utan att
man gör sig skyldig
till överdrift,
betecknas såsom det hittills
händelserikaste året
i den svenska
arbetarerörelsens historia.
Det året svängde
Svenska
Arbetsgivareföreningen, som då
nyligen fått sådan
anslutning att den
började göra skäl för
sitt namn, lockout-
klubban med större energi och vårdslöshet
än vare sig tidigare eller senare. Det året
satte sig också arbetarna, i större
utsträckning än någonsin, till organiserat
motvärn.
Liksom varje annan mera betydelsefull
händelse hade den kamp, som 1909
utkämpades mellan Sverges organiserade
arbetare och deras motståndare, sin
särskilda förhistoria.
Under åren från sekelskiftet och fram
till den stora kraftmätningen hade, först
och främst på arbetaresidan, senare även
bland arbetsgivarna, bedrivits en ivrig
och framgångsrik
organisationsverksam-het. Arbetarnas fackliga organisationer
tillväxte från det ena året till det andra
i medlemsantal, styrka och inflytande.
Klart är att arbetsgivarna icke med blida
ögon sågo detta. De sökte med all makt
förhindra anslutning
till
fackföreningarna, men förgäves.
Det ena tusentalet
arbetare efter det
andra slöt upp inom
de olika
fackförbunden, allt flera
fackförbund anslöto
sig till
Landsorganisationen — de
svenska arbetarnas stora
försvarsorganisation
hade börjat finna sin
form.
Redan 1903 kom
det till hårda
sammandrabbningar, bl.
a. inom
verkstadsindustrin. Nära
13,000 arbetare
lock-outades. 1905
upprepade arbetsgivarna sin manöver.
Dessa angrepp
kunde emellertid icke
hindra, att nya skaror av arbetare
alltjämt strömmade in i organisationerna.
Å andra sidan nedlade de organiserade
arbetsgivarna år efter år allt större
ansträngningar på att utbygga och
stabilisera sin organisationsapparat. Det stod
under dessa förhållanden klart för envar
vaken iakttagare, att en verklig
sammandrabbning, av stor betydelse för den
framtida utvecklingen, skulle och måste
komma.
Det skulle emellertid föra alltför långt
att här ingå på en närmare skildring av
förspelet. Vi måste inskränka oss till att
bringa i erinran en del viktigare data och
händelser från själva bataljen.
För Svenska Textilarbetareförbundets
del inleddes ”leken” den 26 juli 1909, då
en av arbetsgivareledningen proklamerad
lockout, omfattande sågverks- och
textil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
