Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEXTILARBETAREN
Denna utveckling undergick genom
kriget 1914—1918 genomgående
förändringar. Tiotusentals textilarbetare
förlorade genom kriget sin gamla
sysselsättning. Senare fingo många av dessa
arbete inom krigsindustrin. Tusenden
maste rycka ut som soldater för att i ordets
fullaste bemärkelse ljuta sitt blod för att
tjäna imperialisternas, kapitalisternas och
gulaschens intressen. Många, många
vände aldrig åter, de stannade därute på det
s. k. ärans fält! Kriget slog även djupa
sår i organisationen, från vilka denna
först vid krigets slut kunde hämta sig.
Efter den stora människoslaktningen,
som räckte fyra långa år och 3 månader,
följde revolutionen år 1918. Det gamla
Österrike splittrades. Den fria fackliga
textilarbetareorganisationen tvingades av
omständigheterna att rätta sig efter detta
förhållande. I de nya staterna, som
upp-stodo på grundval av det förutvarande
Österrike, måste textilarbetarna på nytt
bygga upp sin fackliga organisation.
Genom kriget och dess följder hade de breda
massorna av arbetare vid textilföretagen,
vilka förut varit likgiltiga, kommit till
insikt om att de måste organisera sig om de
framgångsrikt ville kämpa för höjandet
av sin levnadsstandard. Denna
omsvängning i tanken hos de hittills likgiltiga
medförde en oerhörd ökning av
medlemsantalet. Två år efter kriget fanns det i det
lilla Tysk-österrike med sin icke alltför
stora textilindustri fler organiserade
textilarbetare än i det gamla stora Österrike,
nämligen 56,000. Nästan 90 proc, av alla
textilarbetare i landet voro vid denna
tidpunkt med i sitt fackförbund. Detta
väldiga uppsving i medlemsantalet, som även
förmärktes hos andra fackförbund, och de
ändrade politiska förhållandena, som åt
hela arbetarerörelsen medförde en oanad
makt, förbättrade alla arbetares sociala
ställning. En period av fruktbringande
socialpolitisk lagstiftning inträdde i det
nya Österrike. Driftsrådslagen,
8-tim-marslagen, arbetarsemesterlagen och
många andra sociala lagar stiftades.
En textilarbetare, centralsekreteraren
för de österrikiska textilarbetarna,
Ferdinand Hausch, en man vars namn även
hade god klang inom den internationella
textilarbetarerörelsen, stod i spetsen för
det departement, som stiftade dessa lagar,
och hade ett avgörande inflytande över
dessas formulering.
Efter denna tid återigen följde under
den första rent borgerliga regeringen en
tid av den svåraste inflation, som på den
österrikiska textilarbetareorganisationen
ställde de allra största krav i alla
hänseenden. Lönekonflikt på lönekonflikt
måste föras för att lönerna någorlunda
skulle kunna hålla jämna steg med det
rasande tempo, i vilket valutadeprecieringen
skedde. Det var två hårda år som de
österrikiska textilarbetarna och deras
fackförbund måste uthärda.
Organisationen förlorade dock ingenting av sin
kampduglighet, och så kunde den, då
valutaförhållandena blivit mera stabila,
återigen effektivt påverka textilarbetarnas
lö-ne- och arbetsförhållanden och notera
månget vackert resultat.
Inte heller den år 1928 inträdande och
till februaridagarna rådande svåra krisen
inom textilindustrin förmådde stäcka
organisationens inre kraft.
Under de gamla tiderna, under goda
och dåliga dagar, har Union der
Textil-arbeiter österreichs uppfyllt sina plikter
mot textilarbetarna i sitt land, så långt det
i dess förmåga stått. Trots detta har den
icke glömt att utom Österrike leva
hundratusende textilarbetare och den har alltid
tänkt på att tillvarataga de
internationella förbindelserna och upprätthålla den
broderliga solidariteten med
textilarbetarna i alla länder.
Nu är denna organisation, som
årtionden igenom haft ett mycket stort
inflytande på det ekonomiska och sociala livet för
våra österrikiska kamrater, icke mer till.
Under den senare hälften av februari blev
den upplöst av den fascistiska regeringen
och dess ansenliga förmögenhet till sista
öret konfiskerad. I dess lokaler bröstar
sig folk, som före fascismens seger hade
ett mycket ringa antal anhängare bland
textilarbetarna, figurer som även
ekonomiskt voro under isen. Där driva
människor omkring, vilka de till antalet och
annars oändligt överlägsna textilarbetarna i
Österrike skulle visa på dörren, om icke
för närvarande en brutal diktatur, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
