Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEXTIL ARB ET AREN
Textilindustrins gula fara.
Några intressanta uppgifter rörande den japanska textilindustrin.
Den japanska textilindustrins väldiga
expansion och ökade betydelse på
världsmarknaden väcker oerhört intresse i
tekniska och andra tidskrifter i en mängd
länder och även här hemma. En kort
redogörelse över förhållandena inom
denna mångomtalade japanska
textilindustri, en redogörelse som icke mer än
vad som är absolut nödvändigt tynges av
siffror, torde därför vara motiverad och
ha sitt intresse.
Den japanska textilindustrin
sysselsätter, enligt de färskaste uppgifterna, i
runt tal 882,000 personer eller 50,9 % av
hela den egentliga japanska
industriarbe-tarekåren. 81,7 % av de japanska
textilarbetarna utgöras av kvinnor. Av 5
japanska industriarbeterskor sysselsättas 4
inom textilindustrin. 167,556 japanska
industriarbetare äro under 16 år. Av
dessa minderåriga industriarbetare äro
icke mindre än 140,000 sysselsatta inom
landets textilindustri. Mätt i pengar
motsvarar den japanska
textilproduktionen 37 % av landets samlade produktion
av industriprodukter.
För bomullsindustrin kan man lättare
erhålla upplysningar än för någon av de
andra grenarna inom textilindustrin.
Japanerna själva påstå, att den verkliga
orsaken till den japanska
bomullsindustrins framgång ligger i dess
rationalisering och användandet av de modernaste
metoder och maskiner. Vidare förklara
de, att såväl anläggningarnas som
arbetarnas produktionsförmåga höjts enormt,
att japanska företag börjat använda
bättre råbomull och att det dessutom, till
följd av rationaliseringen, numera
syssel-sättes ett långt mindre antal personer för
samma produktion, och slutligen att
Japan nyligen gjort enorma framsteg
ifråga om användandet av elektricitet och
förbättrandet av fabriksanläggningarna.
Ett par siffror bevisa detta tydligt. År
1914 fanns det 2,657,000 spindlar och
sammanlagda antalet arbetare vid
bomulls-företagen uppgick till 114,414. År 1933
ökades spindelantalet till 8,525,000 men
arbetareantalet endast till 129,423. Den
egentliga garnproduktionen har ökats, i
vikt räknat, cirka 27 % sedan år 1925,
under det att spindelantalet under samma
tidsperiod ökades med 44 %. Differensen
mellan ökningen av spindelantalet och
produktionsökningen förklaras därav att
ett stort antal spindlar stodo under år
1933, detta som en följd av den allmänna
depressionen.
Intressanta äro uppgifterna om
japanernas ökade användning av
amerikansk bomull. 1930 utgjordes 40 % av
den i Japan bearbetade bomullen av
amerikansk sådan. 1933 hade den
amerikanska bomullens andel stigit till hela 70 %.
Detta innebär att japanerna under dessa
tre år i väldig omfattning övergått till
att använda ett förnämligare råmaterial.
Beträffande bomullsväverierna ökades
vävstolsantalet under perioden
1925—-1933 med 10 %, under det att
produktionen steg med icke mindre än 42 %. Hand
i hand med produktionsökningen gick
minskningen av antalet arbetare pei’ viss
produktionsmängd. Medan det
genomsnittliga stolantalet per arbetare år 1925
utgjorde 1,37 hade det redan 1930 stigit
till 2,80 — alltså mer än det dubbla. Allt
tyder på att denna utveckling under de
senaste tre åren gått i än hastigare tempo.
Enligt japanernas eget påstående ha
renings- och kardningsprocesserna ifråga
om bomull ävensom spinningen genomgått
en oerhörd utveckling. Även användandet
av automatstolar har — om man kan
acceptera de av japanerna lämnade
uppgifterna — vunnit mycket stor utbredning.
Dessutom ha stora besparingar gjorts i
samband med den egentliga driften av
maskinerna. Enligt uppgift har den
individuella elektriska driften ökat
produktionen och samtidigt minskat
driftsomkostnaderna. Uttryckt i siffror använde
bomullsföretagen år 1913 något över
40 % elektrisk drivkraft, vilken siffra
år 1933 ökades till cirka 97 %. Vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
