Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ET AREN
87
påstås det, att genom systematisk
utbildning av arbetskraften en långt större
produktionsförmåga uppnåtts.
De japanska företagarna påstå själva
att de lägga stor vikt vid arbetarnas
hälsotillstånd och intelligens. Man skryter
med att man genom att knappa in på
nattarbetet förbättrat det allmänna
hälsotillståndet bland arbetarna. Uppgifterna
på denna punkt förefalla emellertid icke
så litet ”färgade”. Klart är emellertid
att kvinnor i allt större utsträckning få
ersätta männen inom den japanska
textilindustrin. Med andra ord — man
skaffar sig billigast tänkbara arbetskraft.
Därtill kommer att alla inom den
japanska textilindustrin anställda sedan 1930
fått vidkännas väldiga lönereduktioner.
Samtidigt har man förbilligat
produktionen genom en kraftig koncentration av
verksamheten. Medan antalet
spindlar per företag 1914 var 25,000
hade det 1933 stigit till i genomsnitt
45,000. Beträffande företagens
finansiella ställning påstås vidare, att
användandet av nya maskiner och metoder
vid kardning och spinning reducerat
produktionskostnaderna med 5 yen per bal
bomullsgarn, finhetsnummer 20. Även
förbättrandet av temperatur och
fuktig-hetsgrad i fabrikerna har kraftigt
bidragit till ett ur företagaresynpunkt mera
tillfredsställande resultat.
Beträffande konstsilkeproduktionen
torde det få anses fastslaget, att
japanerna kopierat de europeiska maskinerna för
Viscose-förfarandet. De japanska
kopiorna äro emellertid icke blott likvärdiga
med de europeiska originalen utan i
många fall överträffa de dessa, i det de
genom sinnrika metoder anpassats efter
de specifikt japanska
produktionsförhållandena. De japanska maskinerna äro
bl. a. avgjort överlägsna såväl med
hänsyn till ett bättre utnyttjande av
råmaterialet som ifråga om återvinning av
kemikalierna. Ofta förete de genialiska
förenklingar. Den japanska Far Eastern
Social Information påstår, att
produktionen per spindel vid de japanska
konst-silkeföretagen skulle vara halvannan
gång så stor som vid de europeiska.
Trots de låga lönerna och trots alla
andra fördelar som de japanska
företagarna kunna utnyttja i den
internationella konkurrensen äro vederbörande icke
tillfredsställda. En handelskommission,
som utsänts av japanerna till olika delar
av östern och Europa, klagar bittert i sin
rapport däröver, att olika regeringar,
särskilt den brittiska, lagt hinder i vägen
för den japanska produktionen.
Tydligen hysa japanerna ingen större
förhoppning om att kunna införa några
större mängder japanska varor till
Indien. Dock tro de, att den brittiska
handelspolitiken icke länge skall bli
beståndande. På Söderhavsöarna finner man
japanska produkter i oerhörda mängder.
Detsamma gäller Java, vilket sannolikt
förklarar det intresse, varmed Holland
följer den japanska utvecklingen.
Japanerna själva medgiva, att på orter som
Batavia minst 70 till 80 % av varorna
härstamma från Japan. Det japanska
inflytandet gör sig så starkt gällande, att
infödingar, som hittills gått barfota,
numera bära japansk fotbeklädnad, och de
infödda kvinnorna skyla sig i vävnader
av japanskt ursprung.
Studiet av den moderna
textilindustrin är ett intressant kapitel.
Efter-krigsåren ha medfört en fullständig
omvälvning av alla hävdvunna begrepp. Nya
tillverkningsgrenar ha tillkommit, nya
råstoffer, nya maskiner, nya metoder.
Stater som för kort tid sedan importerade
storparten av de textilier de förbrukade
förfoga numera över en
produktionsapparat, som icke blott räcker för att fylla de
egna behoven utan även pockar på export,
på avsättningsområden och marknader.
Studiet av textilindustrins utveckling
skulle icke blott vara intressant utan även
en i högsta grad angenäm sysselsättning
om icke trots allt villervalla och kaos
satte sin prägel på förhållandena.
Tidens Kalender
föreligger nu i sin fjortonde årgång. Såväl ifråga
om innehåll som utstyrsel hävdar kalendern även
nu sin ställning som förnämlig medborgare- och
uppslagsbok. Kalendern kan utan överdrift
betecknas som en alldeles ypperlig bildnings- och
I kunskapskälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
