- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXI. 1934 /
101

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTIL ARB ET AREN 89 Textilindustrin strax efter industrialismens genombrott i Sverge. Arbetstiden kunde sträcka sig från kl. 5 på morgonen till 8 på kvällen. En av de produktionsgrenar, som tidigast började organiseras i fabriksmässig form här hemma i Sverge, var bomulls-spinnandet. Före dettas mekanisering hade det ofta varit tämligen svårt att förskaffa textilfabrikerna deras behov av garn, och man kunde då tillämpa rätt underliga utvägar. År 1760 gav exempelvis vederbörande länsstyrelse en fabrikant i Sundsvall rätt att, om så krävdes, tvångsvis utta spinnerskor bland landskapets ”inhyses sittande kvinnor”. Maskintekniken kom emellertid så småningom hjälpande emellan. Vid tiden omkring 1800 synas spinnmaskiner ha börjat komma till användning inom både ylle-och bomullsindustrin, om också tillsvidare i mycket begränsad omfattning. Vad speciellt bomullsspinnerierna beträffar var det egentligen först ett stycke in på 1830-talet som de började få större omfattning. Industrialiseringens genombrott inom andra textilbranscher lät emellertid vänta på sig ännu någon tid. Den förlagsmäs-siga tillverkningen av bomullsvävnader hade nått en stark utveckling. Först på 1850-talet blev konkurrensen från fabriksindustrin mera allvarligt kännbar, men det synes ha varit först på 1860-talet som hemindustrin definitivt distanserades av fabrikerna. Produktionen av linnevävnader förblev ända till mitten av 1800-talet nästan helt och hållet en hemindustri, och även efter 1850 dröjde det åtskillig tid, innan fabriksindustrin här fick ett verkligt genombrott. Inom ylleindustrin fick den mekaniska vävstolen först sent större spridning. Inte förrän på 1850-talet synes den i Sverge ha kommit till användning inom ylleindustrin. Ännu 1863 lära emellertid 619 av de 746 vävstolar, som voro i gång inom Norrköpings ylleindustri, ha utgjorts av handvävstolar. De mekaniska bomullsspinnerierna utvecklade sig raskt. Under tiden 1831—35 utgjorde i årligt medeltal antalet arbetare vid dessa fabriker 514, 1851-—55 var siffran 2,410 och 1866—70 3,161. Det är ju klart, att arbetsförhållandena inom fabriksindustrin skulle alltmer dra till sig uppmärksamheten. Härvid inverkade i hög grad skildringar av förhållandena i England. Den begynnande omdaningen av Sverges näringsliv stod unaer starkt inflytande av engelska impulser. Det var naturligt, att man också blev bekant med de problem som fabrikssystemets genombrott förde med sig. Arbetsförhållandena i fabrikerna hade ju synnerligen livligt debatterats i England, och de hade varit föremål för officiella undersökningar. I England avsatte debatterna och undersökningarna ett resultat av bestående betydelse, den första arbetar-skyddslagstiftningen i modern mening. Det var framför allt missförhållandena i fråga om barnarbetet i fabrikerna som hade upprört den allmänna opinionen, och även i Sverge var det tydligen denna fråga som framför allt tilldrog sig uppmärksamhet i vidare kretsar. I England var det främst förhållandena inom textilindustrin, särskilt då bomullsspinnerierna, som diskussionen rörde sig om. Att bomullsspinnerierna intogo en så central plats i debatten berodde delvis på att de, om järnhanteringen frånräknas, voro den gren av de stora industrierna, som först organiserades i fabriksmässiga former. I samband härmed fick också nattarbetet en stark utbredning inom denna industri, och kvinnor och minderåriga spelade en förhållandevis stor roll som arbetare. Allt detta gjorde, att missförhållandena i fråga om arbetstid och arbetsvillkoren i övrigt framträdde tämligen skarpt. Särskilt revolterande former tog 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1934/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free