Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ET AREN
89
Textilindustrin strax efter industrialismens
genombrott i Sverge.
Arbetstiden kunde sträcka sig från kl. 5 på morgonen till 8 på kvällen.
En av de produktionsgrenar, som
tidigast började organiseras i fabriksmässig
form här hemma i Sverge, var
bomulls-spinnandet. Före dettas mekanisering
hade det ofta varit tämligen svårt att
förskaffa textilfabrikerna deras behov av
garn, och man kunde då tillämpa rätt
underliga utvägar. År 1760 gav exempelvis
vederbörande länsstyrelse en fabrikant i
Sundsvall rätt att, om så krävdes,
tvångsvis utta spinnerskor bland landskapets
”inhyses sittande kvinnor”.
Maskintekniken kom emellertid så
småningom hjälpande emellan. Vid tiden
omkring 1800 synas spinnmaskiner ha
börjat komma till användning inom både
ylle-och bomullsindustrin, om också tillsvidare
i mycket begränsad omfattning. Vad
speciellt bomullsspinnerierna beträffar var
det egentligen först ett stycke in på
1830-talet som de började få större omfattning.
Industrialiseringens genombrott inom
andra textilbranscher lät emellertid vänta
på sig ännu någon tid. Den
förlagsmäs-siga tillverkningen av bomullsvävnader
hade nått en stark utveckling. Först på
1850-talet blev konkurrensen från
fabriksindustrin mera allvarligt kännbar, men
det synes ha varit först på 1860-talet som
hemindustrin definitivt distanserades av
fabrikerna.
Produktionen av linnevävnader
förblev ända till mitten av 1800-talet nästan
helt och hållet en hemindustri, och även
efter 1850 dröjde det åtskillig tid, innan
fabriksindustrin här fick ett verkligt
genombrott.
Inom ylleindustrin fick den mekaniska
vävstolen först sent större spridning.
Inte förrän på 1850-talet synes den i Sverge
ha kommit till användning inom
ylleindustrin. Ännu 1863 lära emellertid 619 av
de 746 vävstolar, som voro i gång inom
Norrköpings ylleindustri, ha utgjorts av
handvävstolar.
De mekaniska bomullsspinnerierna
utvecklade sig raskt. Under tiden 1831—35
utgjorde i årligt medeltal antalet arbetare
vid dessa fabriker 514, 1851-—55 var
siffran 2,410 och 1866—70 3,161.
Det är ju klart, att
arbetsförhållandena inom fabriksindustrin skulle alltmer
dra till sig uppmärksamheten. Härvid
inverkade i hög grad skildringar av
förhållandena i England. Den begynnande
omdaningen av Sverges näringsliv stod unaer
starkt inflytande av engelska impulser.
Det var naturligt, att man också blev
bekant med de problem som
fabrikssystemets genombrott förde med sig.
Arbetsförhållandena i fabrikerna hade ju
synnerligen livligt debatterats i England, och
de hade varit föremål för officiella
undersökningar. I England avsatte debatterna
och undersökningarna ett resultat av
bestående betydelse, den första
arbetar-skyddslagstiftningen i modern mening.
Det var framför allt missförhållandena i
fråga om barnarbetet i fabrikerna som
hade upprört den allmänna opinionen, och
även i Sverge var det tydligen denna
fråga som framför allt tilldrog sig
uppmärksamhet i vidare kretsar.
I England var det främst
förhållandena inom textilindustrin, särskilt då
bomullsspinnerierna, som diskussionen rörde
sig om. Att bomullsspinnerierna intogo en
så central plats i debatten berodde delvis
på att de, om järnhanteringen frånräknas,
voro den gren av de stora industrierna,
som först organiserades i fabriksmässiga
former. I samband härmed fick också
nattarbetet en stark utbredning inom
denna industri, och kvinnor och minderåriga
spelade en förhållandevis stor roll som
arbetare. Allt detta gjorde, att
missförhållandena i fråga om arbetstid och
arbetsvillkoren i övrigt framträdde tämligen
skarpt. Särskilt revolterande former tog
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
