- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXI. 1934 /
108

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96 TEXTILARBETAREN Då textilarbetarlöner kunde fastställas ”för all evighet”. Hur förebilderna till det svenska skråväsendet togo sig ut. Äldre tiders textilarbetare lydde som bekant under skråväsendet och voro att betrakta som hantverksgesäller och lärlingar. Nu var det ju så, att skråorganisationen överfördes till Sverge från de delar av Europa med vilka vårt land stod i kommersiell och politisk förbindelse, och studerar man närmare de utländska förebilderna till våra gamla skråämbeten, skall man finna att sammanslutningarna inom textilindustrin höra till de allra äldsta. Den tidigaste underrättelse vi äga om någon sammanslutning inom hantverkarnas krets ger ett brev utfärdat år 1099 för vävarna i Mainz. Att dessa redan vid denna tid bildat ett slags korporation är uppenbart, då de visa sig samfällt äga bestämda rättigheter och förpliktelser. Av vilken art denna deras sammanslutning var, får man dock inte närmare reda på. Så mycket är emellertid fullt tydligt, att deras förening stod de kyrkliga myndigheterna mycket nära och i hög grad måste ha dirigerats av kyrkliga intressen. Från Worms omtalas ett vävarnas yrkeslag år 1114. Och myndighetspersonerna i Köln betyga 1149 under stadens sigill, att de offentligen i stadshuset stadfästat bolstervarsvävarnas brödraskap. Det fastslås i denna gamla urkund som rättsligen gällande, att alla bolstervarsvä-vare inom staden skola vara skyldiga att ansluta sig till deras brödraskap. Detta vävarlag har man, i motsats mot t. ex. vävarnas brödraskap i Mainz, rätt att kalla för ett hantverksämbete. Det får motta stadsstyrelsens bekräftelse på sin ställning som målsman för ett visst hantverk, och för detta hantverk införes skråtvång. Vävarna i Etampes erhöllo av Filip II August 1204 ett privilegiebrev, vari han fritog dem från alla offentliga bördor och avgifter med vissa undantag. Härför skulle de emellertid erlägga till honom 20 pund silver årligen. De få rätt att själva bland sig utse fyra rättskaffens män, vilka må äga att skipa rätt för dem och förordna om vad som nödigt är. I Basel utfärdade biskop Henrik år 1268 en skråordning för vävarna, vilka fingo rätt att själva efter flertalets val åt sig utse en förman (magister, mästare). Denne skulle med sex valda förtroendemäns råd leda ämbetet. Den tidigaste hantverksförening, om vilken vi äga någon kännedom — det ovannämnda vävarnas brödraskap i Mainz ■— ägde en rent kyrklig karaktär utan att några som helst världsliga intressen där kommo till synes. Och vävarna i Köln hade redan länge bildat brödraskap med kyrklig prägel, när de på 1100-talet erhöllo en offentlig ställning. Snart fingo sammanslutningarna mom vävnadsindustrin över lag världsliga intressen. Flertalet av de äldsta skråbreven uppta också bestämmelsen om skråtvångets genomförande. Så är fallet hos vävarna i Köln (1149), vävarna i Wien (1208), vävarna i Stendal (1233), yllevävarna i Chartres (1194) m. fl. Inom de skråsammanslutningar, som sålunda tidigt uppstodo inom textilindustrin, fanns ingen starkare arbetsfördelning genomförd. Lärlingar funnos väl, och bestämmelser om dem förekommo till ej ringa antal. Det föreskrevs exempelvis, att vävaren hade rätt att tukta sin lärpojke, om också inte med väpnad hand. Lärlingarna synas ha bundits genom formliga överenskommelser att tjäna en viss tid. Några större svårigheter mötte det inte för dem att efter slutad lärotid inträda i ämbetet som självständiga medlemmar. Något gesällstånd fanns ännu inte i Tyskland, men väl hade det börjat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1934/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free