Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBET AREN
97
bilda sig ett sådant i Frankrike. Ordet
gesäll var, när det användes, liktydigt med
fullmyndig medlem i ämbetet. Senare,
men först som resultat av en lång
utveckling, kom man att kalla var och en, som
självständigt utövade yrket, för mästare,
magister.
I de baltiska städerna var
ämbetsor-ganisationen inom textilindustrin delvis
genomförd på 1200-talet. Här synes det
dock under medeltiden ej i allmänhet varit
nödvändigt att stadga om lärotid och
lärpengarna för lärlingarna och avlöningen
för gesällerna.
Ursprungligen fanns, som sagt, ingen
skillnad mellan vävargesäll och lärling.
Efter hand uppstod dock en skillnad
mellan den i lära nyss upptagne lärpojken,
som fick betala för sig, och gesällen,
vilken för sitt arbete åtnjöt kost och lön.
Men gesällen tillhörde alltjämt mästarens
hushåll, åt vid hans bord, bodde hos
honom och stod i alla hänseenden under hans
husbondevälde. Detta förhållande
ändrades dock i någon mån efter hand som
företagen blevo större. Medan det inom
hantverket i allmänhet förutsattes som
helt naturligt, att gesällen skulle vara
ogift, var det inom textilindustrin vanligt
att gesällen var gift. Redan år 1295
omtalas i Berlin gifta yllevävargesäller. Och
gesällen blev ju en lönarbetare, som stod
socialt skild från mästaren och som denne
önskade dra största möjliga nytta av.
Saknaden av ett starkare rättsligt
skydd för gesällerna gjorde sig så
småningom kännbar. Med vilken säkerhet
mästarna ansågo sig kunna uppträda
därpå har man ett gott exempel i
vävareämbetets i Speier beslut 1351 att
fastställa lönerna ”för all evighet”.
Gesällbrödraskapens försök att värna om gesällernas
intressen möttes också med häftigt
motstånd från mästarnas sida. De preussiska
städerna beslöto 1385, att en gesäll, som
inställde sitt arbete, skulle få örat
avskuret. Hitlerfasoner i Tyskland redan då
alltså!
Formliga, arbetsinställelser finnas dock
redan tidigt omnämnda. Så strejkade
1351 vävargesällerna i Speier och 1371
yllevävargesällerna i Siena.
Krisen är över.
En stor svart spindel
spyr klibbig tråd till sitt nät,
med vilket han vill fånga små
människo-flugor
mellan taggtrådshäckama i nästa Ingen
mans land,
och vid den flammande synranden
synas gröna kattögon
som spana och lysa på sitt sätt.
Textilfabrikören tar upp beställningar på
gasbindor
till förband åt sin äldste son,
kapten i flygvapnets reserv,
och vapenindustrin lovar höjd utdelning
och ett angenämt ålderdomshem
på en otillgänglig söderhavsö
åt sina ärade aktieägare.
Så spinner var på sin tråd
och menar sig redan känna doften av det
väntande villebrådet.
Ja, själva djävulen slickar sig om
munnen;
ty krisen är över,
och allt har kommit in i sina gamla
gängor igen.
CARL ELOF SVENNING.
Av ovanstående har man måhända
kunnat få en liten föreställning om hur
skråväsendet utbildat sig i de länder,
varifrån det blev överfört till Sverge. Vi ha
också sett att det är just inom
textilindustrin som de äldsta kända
sammanslutningarna äro tillfinnandes. I Sverge var
det dock en del andra yrken som kommo
att gå i teten i här berörda avseende,
ehuru textilhantverkets utövare även här
bildade sina organisationer ganska tidigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
