Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEXTILARBETAREN
lande medlemskap och B-medlemmar
ökade förbundets medlemsantal under 1934
med 1,582. I anslutning härtill bör
erinras om att förbundsstyrelsen under året
tvingades utesluta hela avdelning n:r 50,
Skene, vilken vid tiden för uteslutningen
räknade omkring 560 medlemmar.
Intressant är att iakttaga att de
minderåriga uppvisa den proportionsvis
starkaste ökningen.
Många stå alltjämt oorganiserade.
Ehuru vårt förbund nu under en lång
följd av år kunnat redovisa vackra
framgångar återstår ännu åtskilligt att uträtta
innan textilarbetarekåren är
hundraprocentigt organiserad. Enligt senaste
officiella uppgifter — avseende år 1932 —•
skulle här i landet finnas i runt tal 58,000
textil- och beklädnadsindustriarbetare. Av
dessa äro nu i runt tal 49,000 anslutna till
dels vårt förbund, dels
Beklädnadsarbeta-reförbundet. Bland de som textil- och
beklädnadsindustriarbetare redovisade
finnas dessutom medlemmar i De
förenade förbunden, Grov- och
fabriksarbetare-förbundet, Vävlagareförbundet,
Maskinist-, eldare och reparatörförbundet samt
en del syndikalistiska lokala
samorganisa-tioner. Dessa till olika organisationer
anslutna arbetare höja antalet organiserade
med ett par tusental. Ä andra sidan
torde antalet inom branschen sysselsatta
sedan 1932 ha ökat med några tusental.
Man torde alltså kunna utgå ifrån att f. n.
av cirka 60,000 textil- och
beklädnadsindustriarbetare något över 50,000 äro
organiserade, medan cirka 10,000 alltjämt
stå oorganiserade. Lejonparten av dessa
torde finnas inom den egentliga
textilindustrin.
Granskar man läget närmare skall man
finna, dels att storparten av de
oorganiserade finnas inom vissa begränsade
geografiska områden, dels även att de
oorganiserade till övervägande del äro
kvinnliga arbetare. Bland de fyra stora
textilstäderna intager sålunda Borås en
särställning. Endast omkring 55 % av de
under av vårt förbund slutna avtal
sor
terande arbetarna där äro organiserade.
Enbart i Borås stad finnas cirka 2,500
textilarbetare, vilka icke kommit sig för
med att ansluta sig till förbundet, ehuru
de dagligen njuta frukterna av vår
organisations arbete. Omkring 8/10 av dessa
äro kvinnor. Egendomligt nog vill det
även synas som om just Borås
omgivningar, Sjuhäradsbygden, skulle ligga sämst
till vid en jämförelse mellan olika
landsbygdsdistrikt. Framhållas bör
härvidlag, att det är Skene som tillförsäkrar
denna landsända jumboplatsen. Till
Borås och dess omgivningars försvar bör
vidare anföras, att textilindustrin i dessa
trakter genomgått en hastigare och
kraftigare expansion, nyanställt mera folk
under de allra sista åren, än annorstädes
inom förbundsområdet.
Innevarande år skall visa om icke
textilarbetarna i ”knallebygden” hysa lika
starkt intresse för och ha samma behov
av att stå organiserade som de övriga
stora textilindustridistriktens arbetare.
Förbundets tidskrift.
Nedskrivaren av dessa rader besjälas
av en känsla att förbundets tidskrift,
Textilarbetaren, bland många medlemmar
tyvärr ej innehar den rangplats den är
värd.
Ofta har man varit i tillfälle
konstatera hurusom medlemmar, sedan de ägnat
tidningen en flyktig blick, kastat den åt
sidan. Den har hamnat vid sidan av
maskinen, på golvet, under oljekannor o. s. v.
Ett bättre öde är ”Textilarbetaren” värd.
Den skall medtagas hem och den skall
läsas! Har man nämligen läst den en gång
skall man snart finna, att man kommer
att längta efter nästa nummer av den.
I detta sammanhang bör även påpekas,
att man på sina håll kan förmärka brister
ifråga om distribueringen av tidskriften
till medlemmarna. Tidskriften skall
nämligen utlämnas till medlemmarna och
ej kvarligga på avdelningarnas
expeditioner. Det åligger avdelningsstyrelserna
ombesörja detta och ej nog därmed utan
även att bland medlemmarna verka för,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
