Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
Förbundet 1934.
Bättre arbetstillgång. — Kraftig ökning av medlemsantalet.
1934 får för vårt förbunds
vidkommande betecknas såsom ett ganska gott
år. Arbetstillgången inom
förbundsom-råd&t var under året både större och
jämnare än på länge. Valutaförhållandena,
en av allt att döma kraftigt ökad
efterfrågan på textilvaror å hemmamarknaden
plus en del andra faktorer medförde
redan under sista halvdelen av 1933 ökad
sysselsättning för storparten av
textilindustriföretagen. Denna tendens till
bättring stod sig under hela fjolåret. Man
torde kunna utgå ifrån — bestämda
uppgifter föreligga icke då detta skrives —
att svensk textilindustri under 1934
sysselsatte flera arbetare och producerade
större’varumängder än något tidigare år.
Mest anmärkningsvärt är i detta
sammanhang, att antalet anställda uppenbarligen
ökat rätt påtagligt, trots att man under
året icke kunnat iakttaga någon som helst
avmattning i rationaliseringsprocessen
utan snarare motsatsen. Den
omständigheten att antalet anställda stigit,
samtidigt som produktionen per arbetare
ytterligare bringats i höjden, låter ana att den
totala produktionsökningen måste vara
avsevärd.
kendera av de tvistande parterna de än
härröra, och det är därför nödvändigt att
parterna, så långt detta står i
lagstiftarens makt, betagas möjlighet att kringgå
lagens bestämmelser. Om förslaget
skulle antagas, komme detta icke att betyda
att missförhållandena helt elimineras,
men det skulle givetvis försvåra
möjligheterna för arbetsgivarna att vidhålla ett
avskedande, som företagits i rättsstridigt
syfte, om uttryckliga skäl för
uppsägningen kunde påfordras. En komplettering
av lagen med en dylik bestämmelse vore
ett väl motiverat steg i rätt riktning.
Den bättre arbetstillgången medförde
en betydande nedgång i antalet
rapporterade arbetslösa förbundsmedlemmar.
Medan 1933 i genomsnitt 8,38 % av
förbundets medlemmar drabbades av
arbetslöshet, visar det sig att samma procenttal för
1934 stannar vid 5,13. En nedgång alltså
med 3,25 %. Samtidigt visa till
förbundet inkomna uppgifter en icke obetydlig
ökning av den genomsnittliga arbetstiden
per vecka. Denna, som 1933 stannade vid
44,99 timmar, steg 1934 till betydligt över
47 timmar. Antalet korttidsarbetare
reducerades kraftigt och slutligen kan man
konstatera att det 1934 arbetades på
övertid i betydligt större utsträckning än 1933.
Ehuru 1934 sålunda uppvisar en
avsevärd förbättring ifråga om arbetstillgång,
är det säkerligen klokast att icke därav
draga den slutsatsen, att den långvariga
krisen nu definitivt skulle vara över. Vi
ha redan antytt att uppsvinget under 1934
i första hand torde få tillskrivas
gynnsamma valutapolitiska förhållanden och
ökad efterfrågan på textilier inom landet.
Beträffande båda dessa huvudfaktorer
kan en förändring till det sämre anmäla
sig fortare än man anar. Någon mera
påtaglig försämring, utöver den för
årstiden vanliga, kan man knappast tala om
beträffande de två första månaderna av
innevarande år, men, som sagt, man bör
nog icke därav draga förhastade
slutsatser beträffande framtidsutsikterna. Låt
oss inskränka oss till att hoppas det bästa
av 1935.
Förbundet fick 1934 1,582 nya medlemmar.
Den 31 december hade vårt
förbund 32,380 medlemmar. Av dessa voro
11,859 manliga och 18,089 kvinnliga
medlemmar över 18 år samt 630 manliga och
1,802 kvinnliga medlemmar under 18 år.
Dessutom hade 199 personer, 37 män och
162 kvinnor, vilande medlemskap.
Slutligen hade förbundet vid årsskiftet 4
B-medlemmar. Om man bortser från
vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
