Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEXTILARBETAREN
Textilarbetarna i U. S. A:s sydstater vakna.
Fakta som förklara den väldiga och hetsiga striden inom amerikanska
textilindustrin i höstas.
I novembernumret 1934 av den
amerikanska. Current History har en assistent
vid Chicagouniversitetets avdelning för
studier i ekonomisk och politisk
vetenskap, Oliver Carlson, publicerat en artikel
med rubriken ”Söderns arbetare vakna”,
i vilken han giver en synnerligen
intressant inblick i de amerikanska
sydstats-arbetarnas ställning och
levnadsförhållanden. Mr Carlson behandlar i sin artikel
framför allt textilindustrin, dess
utveckling, arbetsförhållandena inom densamma,
textilarbetarnas villkor, inställning till
olika sociala spörsmål,
organisationsfrågor o. s. v. Man kan, framhåller Gustav
Bergman — vilken i
”Fackföreningsrörelsen”, med användande av bl. a. en de!
utav de av mr Carlson lämnade
uppgifterna, skrivit en artikel berörande
förhållandena i sydstaterna — anse de av mr
Carlson lämnade sakuppgifterna fullt
tillförlitliga. Denne har nämligen under hela
två års tid och på officiellt uppdrag å ort
och ställe studerat de frågor han i sin
artikel berör.
Mr Carlsons skildring av
förhållandena inom den amerikanska textilindustrin
kan också med skäl sägas ha ett visst
aktuellt intresse. Endast några få
månader ha ju gått sedan textilarbetarna i
U. S. A. voro invecklade i en lika väldig
som hetsig drabbning med såväl Nordens
som Söderns textilföretagare.
Det är, som bekant torde vara, de
nordöstra staterna, som kunna betecknas
såsom den amerikanska textilindustrins
urhem. Staten Massachusetts innehade
i gott och väl ett århundrade rangplatsen
som ledande, både vad
produktionsvolymen och värdet av de framställda
textilprodukterna beträffar. Ännu så sent som
i början av 1880-talet presterade Södern
blott omkring 4 % av U. S. A :s hela
textilproduktion i volym och värde. Sedan
vann emellertid Södern mark, mycket tack
vare den allmänna expansion Staternas
textilproduktion visade, men också i viss
mån på bekostnad av nordstaterna, de
gamla textilcentra. Ett ”stickprov”,
taget 1920, visade visserligen att New
Eng-landstaterna alltjämt hade ledningen,
men nu med mycket litet försprång.
1880 funnos i New Englandstaterna
omkring 12,500,000 spindlar, medan
sydstaterna kunde redovisa endast cirka 500,000.
1920 ståtade samma sydstater med
betydligt över 15 miljoner spindlar och med ett
påtagligt försprång ifråga om tillverkning
av grövre bomullsvaror. Nordens ledning
var mycket knapp. År 1927 hade
Sydstaterna definitivt slagit Norden ur
brädet. 62 procent av samtliga textilfabriker
i U. S. A. voro då förlagda till
sydstaterna. Sydstatsfabrikernas produktion
representerade samma år 57,5 % av
U. S. A :s hela textilvaruproduktion.
Massachusetts hade förlorat rangplatsen som
förnämsta textilstat. North Carolina
ledde både ifråga om antalet fabriker,
antal anställda arbetare och
produktionsvärde.
Mr Carlson fastslår, att sydstaterna
vunnit sin ledande ställning icke minst
tack vare överflyttning dit av en mängd
textilföretag, vilka tidigare drivit sin
verksamhet i nordstaterna. Närheten till
råmaterialet — bomullen — den goda
tillgången till billig drivkraft, låga skatter
och en del andra omständigheter spelade
härvid in. Viktigare än allt annat var
emellertid för textilbaronerna, att man i
Södern kunde komma över billigare
arbetskraft. Egendomligt nog räknade man
härvid tydligen icke så mycket med
negrerna som med det rikliga förråd av
vita arbetare, som stod till förfogande.
Dessa vita levde under förhållanden som
utan överdrift kunna betecknas som
fruktansvärda. De voro villiga att arbeta för
snart sagt ingenting. Sydstaternas
tex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
