Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TEXTILARBETAREN
oemottagliga för skrynkling. Det påstås
emellertid, att den nya processen icke endast försvårar
arbetet utan att den även medför stora kostnader.
De av detta nya garn förfärdigade varorna måste
därför bli avsevärt dyrare än andra, men man
tror sig lätt kunna finna avsättning för dem så
snart de komma i marknaden, då den ovanliga
elasticiteten och det vackra fallet pä den
tillverkade varaii kommer att göra denna mycket
åtråvärd — sä hoppas man i varje fall. Av detta
nya garn tilverkas olika slags varor, såsom
över-dragskläder, dräkter, aftontoaletter för damer
o. s. v. I slutet av januari var det meningen att
Paris för första gången skulle visa dessa nya
tillverkningar och i slutet av februari ordnades en
särskild utställning i Londonderry House, varvid
Parisskräddarna visade modeller av det nya
materialet ävensom handväskor bl. a. och tjockare
material för herrsportkläder och annan
sportutrustning.
Samtidigt försöka olika organisationer, i
synnerhet ”British Empire Cotton Growing
Corporation” att i olika delar av världen genom
vetenskapliga undersökningar och praktisk odling förbättra
växten och fibrerna hos bomullen. Var och en
som känner till svårigheten att bearbeta ett
dåligt råmaterial, ser säkerligen med
tillfredsställelse genomförandet av dessa vetenskapliga
undersökningar. Ingenting kan nämligen så minska
enformigheten i det vanliga textilarbetet som ett
förstklassigt råmaterial.
Kan svensk ull ersätta importerad
sådan?
Den svenska textilindustrin importerar ungefär
sex sjundedelar av all ull den förbrukar. 1932
infördes sålunda cirka 8,4 miljoner kg. ull till ett
värde av i runt tal 18 miljoner kr. Samma år
infördes 2,7 miljoner kg. ullgarn, likaledes värt
omkring 18 miljoner kr., tillhopa alltså en import
värd 36 ä 37 miljoner kr.
De finnas, som med eftertryck göra gällande,
att en stor del av denna import — ja, rentav hela
importen — skulle kunna ersättas med svensk ull.
Man förmenar att fåraveln här i landet blivit
försummad, att vederbörande icke vinnlagt sig om
att förädla och förbättra färrasen, införa och
acklimatisera lämpliga fårarter o. s. v.
Under dagarna den 1—4 februari i år var i
Linköping anordnad en utställning, inriktad på
att göra propaganda för svensk fårhantering. I
samband härmed publicerades en del uppgifter
rörande svensk fårhantering genom tiderna, vilka
kunna ha sitt intresse även för ”Textilarbetarens”
läsare.
År 1571 funnos i Sverge i runt tal 400,000 får.
1873 hade denna siffra mer än fyrdubblats. Då
funnos nämligen icke mindre än 1,695,434 får här
i landet. Sedan har fårstammen stadigt
decimerats så att den vid senaste räkning, 1927, bestod
av endast 707,849 djur. Denna låga siffra måste
dock ses mot bakgrunden av en tillfällig, kraftig
reducering i samband med den allmänna
höstslakten. Man räknar med att svenska får av den
vanliga typen giva i genomsnitt 2 kilogram ull
pr år. Till jämförelse kan nämnas, att de
australiska fåren — Australien är som bekant världens
främsta ull-leverantör — giva en årlig
”genomsnittskörd” av 5 till 6 kilogram. Förståsigpåare
göra nu gällande, att t. ex. merinofåret, som ger
massor av ull utav allra bästa kvalitet, skulle
kunna acklimatiseras här i Norden. Det
betecknas såsom ett bevis på oföretagsamhet att försök
i större skala icke gjorts. Det pekas pä att t. ex.
Norge har en fårstam som är ungefär dubbelt sä
stor som den svenska. Man framhåller att norska
staten uppmuntrat den inhemska fåraveln, att det
i Norge gjorts mera propaganda för den
inhemska ullen än här och anser att bland annat det
norska exemplet bör mana till efterföljd.
Vid den ovan omnämnda utställningen i
Linköping exponerades dels ull frän olika färraser
och i olika sorteringar, dels även färdiga
produkter, såsom tyger, filtar, garner och stickade varor,
tillverkade av svensk ull. Det var idel vackra och
stabila varor, som gåvo vederbörligt eftertryck åt
vad utställningsarrangörerna syftade till med
expositionen.
Fackföreningsinternationalens
styrelse
höll den 15—16 januari möte i Paris. Härvid
behandlades en hel del viktiga angelägenheter.
Fackföreningsinternationalens nästa
representant-skapsmöte kommer att hällas i Köpenhamn i
slutet av maj månad.
A. K. 1934.
Arbetslöshetskommissionens bruttoutgifter
under år 1934 uppgingo, enligt kommissionens egen
rapport för december, till kr. 88,449,601: —.
Vackra slantar, som säkerligen till stor del skulle ha
kunnat användas på ett förnuftigare sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
