Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Semesterfrågan.
Det är åter sommar — sommar och
semestertid. Direktörer, grosshandlare,
välavlönade tjänstemän och andra, som
även i vardagslag ha det synnerligen väl
ordnat och ombonat för sig själva och de
sina, ha tagit sina sommarställen i
besittning eller försäkrat sig om platser vid de
behagligaste och mest efterfrågade
bad-och rekreationsorterna. Några
tiotusental andra svenska medborgare, begåvade
med semestrar på 4 å 6 veckor eller
längre, ha sedan veckor eller månader tillbaka
studerat kommunikationstabellerna,
skaffat sig upplysningar om rundresor,
härliga badstränder och lockande
sommarparadis. En angenäm sysselsättning, som
redan den verkat vederkvickande och
upplivande. Semesterstiltjen har börjat
sätta sin prägel på affärslivet.
Men på fält och i skogar, i fabriker,
verkstäder och gruvor, inom
kommunikationsväsendet o. s. v. går arbetet sin gilla
gång. Vid nybyggen och anläggningar,
liksom även vid en mängd bruk och
fabriker, drives för övrigt arbetet vid denna
årstid i ett hetsigare tempo än annars.
De hundratusende jordbruksarbetarna ha
det just under högsommaren jäktigare än
någonsin. Det är så här års hetare än
annars i masugnar och smältverk. Det
är kusligare än vanligt att vända ett
som-marfagert landskap ryggen för att bege
sig till gruvkarlarnas mörka och
fuktdry-pande arbetsplatser i underjorden. Det
är besvärligt att värja sig mot mygg och
broms vid myrdikningarna, vägbyggena
och skogsgallringarna. Luften är mera
tryckande än någonsin och det är mera
nervositet med i jäktet i textil- och andra
fabriker under dessa sommarmånader än
vid andra årstider.
Arbetsbina jäktas och svettas värst
medan drönarna gäspa och solsteka sig på
sandstränder och skärgårdsklippor. Då
de senare fram emot höstsidan åter söka
sig in till städer och samhällen skola
skördarna vara bärgade, gator och vägar
försatta i gott skick, butikerna proppade
med varor för den nya höst- och
vintersäsongen och företagens utdelningar för
året skola vara garanterade. Därför ha
arbetsbina icke givits anledning att
pyssla med semesterplaner. Storparten av
dem har ingen semester alls. Så är fallet
med skogs- och lantarbetare, byggnads-,
anläggnings- och transportarbetare med
flera. De som arbeta inom branscher där
förhållandena regleras av de stora
industriavtalen, ha som regel fyra, högst fem
dagars ledighet i anslutning till
midsommarhelgen. Några smågrupper slutligen
ha lyckats tillkämpa sig en så pass lång
frihet från arbetet under någon av
sommarmånaderna, att densamma verkligen
gör skäl för beteckningen semester, vilket
däremot icke är fallet med den stora
massan industriarbetares fyra- eller
femda-garsledighet. Och dock är det först efter
mångårig strävan och kamp, endast tack
vare att de slutit upp omkring sina
organisationer, som dessa industriarbetare
lyckats tillförsäkra sig denna lilla
förmån.
På fyra eller fem dagar vinnes ingen
verklig rekreation för en i årslångt och
enformigt slit tröttkörd kropp. På
denna tid hinner ingen återvinna den andliga
spänst, det friska livsmod, som det
själs
N:r 2, 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
