Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
35
Radikalism.
Att visa sig radikal är en sak, men
att vara radikal är en annan. Man skulle
kunna understryka sanningen i detta
påstående med massor av exempel. Ofta
får man erfara, att de som älska att
uppträda som de stora ordens män på ett
fackföreningsmöte, hastigt och lustigt
ömsa skepnad, då de ställas inför den kalla
och krassa verkligheten, t. ex. vid en
underhandling eller vid något annat tillfälle,
då det verkligen gäller att föra
arbetarnas talan. Man kan vid sådana tillfällen
få bevittna, hurusom de annars mest
storordiga i hast tappa målföret. Borta är
då självsäkerheten och påstridigheten.
Och varför? Jo, prata är en sak, men
argumentera med sakskäl är en annan.
Alla de som någon smula medverkat i det
praktiska arbetet inom den fackliga
rörelsen, som deltagit i underhandlingar
o. s. v., veta, att endast sakskäl till sist
ha något värde. I en diskussion, där det
gäller att giva skäl för sina ståndpunkter
och påståenden, kommer alltid den
frasradikale till korta, just därför att han
all
talang och eftertryck föra sina
kommit-tenters talan härvidlag, men för att de
skola lyckas fordras först och främst att
de bakom sig ha en vaken, nationellt och
internationellt starkt organiserad
arbetareklass, som med tillbörligt eftertryck och
uthållighet manifesterar sin anslutning
till de framförda kraven.
Det krav på minst 14 dagars fullt
avlönad semester åt alla arbetare, som då
detta läses redan för någon vecka sedan
framförts av arbetarerepresentanterna i
Genève, bör och måste vinna enhällig
anslutning från hela den internationella
arbetarerörelsens sida.
tid skattat åt frasen och icke vinnlagt sig
om att skaffa sig verklig sakkännedom.
Det är således ingalunda på talets
radikalism det beror, om den eller den är
skickad att föra sina kamraters talan.
Viktigare är att undersöka huruvida
vederbörande sitter inne med den
sakkännedom, som de speciella
arbetsuppgifterna kräva. Den relativt tystlåtne men
kunnige har helt andra förutsättningar
att i kritiska ögonblick hävda sina
kom-mittenters intressen, än en aldrig så
”radikal”, men ytlig storskrävlare. I
praktiken har det visat sig, att ”radikala”
fackföreningsledningar ofta åsidosätta
givna organisationsregler och
bestämmelser, och nästan lika ofta har det stått
klart, att de gjort det helt enkelt därför,
att de brustit i kännedom om de faktiska
förhållandena.
Under föregående år hade vi inom vårt
förbund ett verkligt praktexempel på
denna slags radikalism. I det åsyftade
fallet skulle, därest förbundets stadgar
och gällande avtals bestämmelser följts,
tvistefrågorna ha ordnats upp på ett för
arbetareparten mera tillfredsställande
sätt än som nu blev fallet, emedan man
skattat skenradikalismen högre än
verklig kunnighet. Följden blev att såväl
arbetarna på platsen som hela vår
organisation fick lida både smälek och svåra
förluster. Ingen kan emellertid, som redan
antytts, beskylla de mannar, som vid
detta tillfälle stodo i ledningen vid
arbetsplatsen ifråga, för bristande radikalism.
Tyvärr synes det understundom vara
så, att endast den anses radikal, som är
snar att kritisera och misstänkliggöra
andra, speciellt då vad det gäller det
fackliga gebitet, förbundsledningar, anställda
funktionärer etc. Ofta — ja, mycket
of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
