Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEXTILARBETAREN
sionssynpunkt. De allra flesta
fackföreningsmedlemmar ha icke möjlighet att erhålla
skolundervisning i bokföring och revision, och därför har
det, som sagts, tidigare funnits ett tydligt behov
av handledning i dessa stycken.
Dess bättre är detta behov nu fyllt. Genom
den kurs i föreningsbokföring, som utgavs av
Kooperativa förbundets korrespondensskola pä
hösten 1933, gives möjlighet för varje
fackföreningsstyrelse och varje enskild
fackföreningsmän, han må nu vara kassör eller revisor eller
blott man i ledet, att erhålla en verkligt god och
klarläggande undervisning i ämnet. Kursen, som
utarbetats av Kooperativa förbundets lärare i
bokföring, H. Bolander, har granskats av ett
flertal fackmän inom olika organisationer, bl. a. av
revisor E. Granath i Landsorganisationen och
kassör K. André i
Metallindustriarbetareförbundet. Den fyller därför mycket högt ställda krav
pä tillförlitlighet, allsidighet och praktisk
anpassning.
Det har också visat sig, att fackföreningarna
i mycket stor utsträckning begagnat sig av den
möjlighet, kursen bjuder. Redan vid utgången
av 1934 hade korrespondensskolan mottagit icke
mindre än 3,514 elever i kursen. De allra flesta
av dessa äro säkerligen fackföreningsmedlemmar.
Några förbund ha också gjort mycket föredömliga
försök att stimulera Intresset för studium av
kursen. Sålunda låter
Metallindustriarbetareförbundet de kassörer, som uttagas till sommarkurserna
pä Brunnsvik, i förväg genomgå
korrespondenskursen. Typografförbundet beviljar avsevärd
prisnedsättning till varje medlem, som önskar
studera den. Även andra fackförbund ha på
liknande sätt underlättat studiet, vilket visar, att
kursen tillvunnit sig deras odelade förtroende.
Någon redogörelse för kursens innehåll vilja
vi här icke ge. Det torde vara tillräckligt att
påpeka, att kursen lämpar sig att studera såväl
enskilt som i studiecirkel. Hur skulle det vara, om
varje fackföreningsstyrelse själv bildade en
studiecirkel och genomglnge kursen? Helt säkert
bleve det ett både roligt och nyttigt studium.
Med ett sammanträde t. ex. var fjortonde dag och
en del införingsarbete hemma, kan kursen av en
cirkel lätteligen genomgås på två till tre månader.
Vi bliva aldrig tillräckligt tränade, när det
gäller ekonomiska ting. Det är därför klokt, att
taga vara på de tillfällen till ytterligare övning,
som en kurs, sådan som denna, ger. Utan minsta
tvivel har varje fackförening och hela
fackföreningsrörelsen enbart nytta härav.
Den holländska
landsorganisationen.
Den holländska landsorganisationen stegrade
åren 1924—1933 sitt medlemsantal från 182,893 till
342,468. Under år 1934 minskades
medlemsantalet till 300,643. Tillbakagången sättes i
förbindelse med den oupphörligen stigande
arbetslösheten. Under är 1934 voro sålunda 32,8 % av
landsorganisationens medlemmar utan sysselsättning.
Landsorganisationen hade vid slutet av år 1934
en förmögenhet pä 191,809 gulden mot 187,820
gulden vid utgången av år 1933. Strejkfondens
behållning steg frän 1,8 miljoner är 1933 till 2,1
miljoner gulden vid slutet av år 1934. Det
samlade beloppet av medlemmarnas kontingenter
utgjorde år 1933 249,871 gulden och 1934 232,183
gulden. Under de senaste tre åren har
landsorganisationen i strejkbidrag utbetalat sammanlagt
3,7 miljoner gulden.
Arbetslösheten i världen.
Internationella arbetsbyräns senast publicerade
statistik rörande arbetslöshet och sysselsättning i
olika länder under första kvartalet av 1935 visar
en fortsatt nedgång i arbetslösheten i flertalet
länder vid jämförelse med motsvarande period
föregående är. I de flesta fallen var emellertid
minskningen av antalet arbetslösa arbetare mindre
betydande än den som kunde inregistreras under
förra kvartalet. Endast i Chile, Italien, Norge och
Rumänien var den större.
Liksom förhållandet var vid förra
kvartalsupp-görelsen, visar den nu publicerade statistiken en
tämligen markerad försämring i
arbetslöshetssituationen jämfört med motsvarande kvartal
under närmast föregäende år, i Belgien, Frankrike,
Irländska Fristaten, Polen och Nederländerna. En
viss försämring kunde också konstateras i
Bulgarien, Jugoslavien och Spanien.
En jämförelse med arbetslöshetssiffrorna frän
närmast föregäende kvartal ger vid handen, att
en allmän stegring ägt rum; denna är givetvis att
hänföra till säsonginflytanden, som göra sig
särskilt starkt gällande vid denna tid av äret i de
flesta industriländer.
Sysselsättningsstatistiken visar pä det hela
taget en förbättring av läget jämfört med 1934. De
enda undantagen äro Belgien, Frankrike,
Nederländerna och Schweiz.
I den av arbetsbyrän utsända kommunikén
på-pekas, att det är mycket möjligt att i ett land
sysselsättningssiffran stiger samtidigt med arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
