Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
57
Tidsstudier.
Inom den moderna industrin tagas
alla tänkbara medel till hjälp för att stegra
arbetsintensiteten. Man siktar i första
hand till att pressa fram så stora
varukvantiteter av allehanda slag som möjligt.
Att arbetarna sedan anse, att denna
pressning är ett slags rovdrift, där
arbetskraften får sitta hårdast emellan, bekymrar
sig arbetsgivarna föga om. Likaså
betyder det, enligt moderna kapitalisters
synpunkt, icke så mycket om alla dessa varor
bli konsumerade. Truster och karteller
sörja för att varorna icke säljas för
billigt. Huvudsaken är att de tillverkas
billigt.
Till de tekniska medel, som
arbetsgivarna använda för att öka
arbetsprestationerna, höra numera tids- och
arbets-uren. Dessa senare äro kompletterade
med en registreringsapparat, som
anbringas på maskinerna och genom mekanisk
eller elektrisk överföring inritar
materialets eller verktygets rörelser, angiver all
tomgång och alla avbrott i arbetet på
diagrammet. Denna apparat har sitt
värde då det gäller att undersöka
maskinernas arbetsprestation. Den angiver
avbrotten, men är såtillvida ofullständig, att
den helt naturligt icke kan angiva
orsakerna till dessa avbrott. Tydligt är
emellertid att redan uppmonterandet av dylika
apparater verkar pådrivande på den eller
de som passa den kontrollerade maskinen.
De ständiga kraven på höjd
arbetsintensitet stå i samband med den
rationalisering, som väl pågått lika länge som
industriell drift över huvud taget, men
löshetssiffran, eller i varje fall utan att denna
sjunker. Dylika oregelbunde.nheter kunna
förklaras genom förändringar i den arbetsföra
befolkningens storlek. Vidare framhålles, under
hänvisning till olikheterna (och bristfälligheterna) i
olika länders statistiska metoder och statistikens
omfattning, att de publicerade siffrorna knappast
tillåta jämförelse beträffande arbetslöshetens
absoluta storlek i olika länder, utan egentligen
endast ha betydelse säsom utvisande tendensen.
som särskilt under tiden efter
världskriget tagit sig uttryck i ideliga framstötar
från arbetsgivarehåll. Sedan arbetarna i
de flesta stater genomfört kravet på
kortare arbetstid ansågo arbetsgivarna det
lämpligt att söka neutralisera denna
arbetstidsförkortning genom ett oavbrutet
uppdrivande av arbetstakten. De kommo
härvid snart till den uppfattningen, att
det gamla pådrivaresystemet, som bland
annat tog sig uttryck i skrikande och
domderande förmän, icke var effektivt.
Arbetarna hade blivit mera
självmedvetna och ådagalade ofta sin motvilja mot
pådrivarna. Nu började vederbörande i
stället mera intressera sig för olika,
tekniska system. Det s. k. Taylorsystemet
torde väl kunna betraktas som ”urcellen”
härvidlag, ur vilken efterhand andra
”system” utvecklats. Den amerikanske
ingenjören Frederick W. Taylor studerade
icke endast maskinernas prestationer utan
även människornas. Han använde sig
härvidlag av tidsstudier. Taylor lärde
arbetsgivarna att sätta ackord enligt
tidsstudiemetoden. Våra dagars
arbetsgivare synas vara eniga om att tidsstudierna
äro nödvändiga för all rationell drift.
Industriledare i vårt land ha offrat
mycket betydande summor på
tidsstudiesystemets altare. Vi skriva medvetet
”offrat”.
För någon tid sedan upplyste oss en
tidning om att i Tyskland finnes sedan
1924 en organisation för utbildning av
tidsstudiemän. Denna organisation,
kallad ”Refa”, en förkortning av
”Reichsaus-schuss für Arbeitszeitermittlung”, som
dels utgiver sammanställningar av
material, avsett som underlag för tidsstudier
inom olika grenar av industrin, dels ock
anordnar kurser för utbildning av
personal, har utbildat omkring 8,000 personer.
Vi tro oss veta, att även andra länders
arbetsgivare utbilda tidsstudiemän på
liknande sätt som ”Refa”. Inom vårt land
har man också haft sin uppmärksamhet
riktad åt detta håll och
Ingenjörsveten-skapsakademin tillsatte för en tid sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
