Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEXTILARBETAREN
en kommitté, som särskilt skulle studera
denna fråga.
Är nu denna angelägenhet värd all
denna uppmärksamhet?
I denna artikel hinna vi icke
uttömmande besvara frågan. Emellertid anse
vi, att det har offrats och offras alltför
mycket tid och pengar på denna sak.
Bådadera kunde säkerligen användas
bättre, till nyttigare ändamål. Man må
resonera hur man vill inom
arbetsgivarelägret, så kan det aldrig bevisas att
industrin haft några egentliga fördelar av
tidsstudiesystemet. Snarast är det väl så,
att det är ”tidsstudiefirmorna”, som
inhöstat fördelarna. En tidsstudieman
räknas fortfarande, i varje fall inom
textilindustrin, av arbetarna som en
pådrivare. Det skulle i detta sammanhang
kunna anföras många exempel på dessa
s. k. ingenjörers olämplighet för
uppdraget att bedöma en arbetares prestationer.
Vederbörande sakna ofta kunskap om
arbetets art och arbetarnas psyke. Den
vigtigaste förutsättningen för att bli en
dugande kraft härvidlag borde väl annars
vara att den ”studerande” själv kan
utföra det arbete som tidtagningen avser.
Men hur många dylika ”ingenjörer”
kunna utföra t. ex. en vävares arbete? Av
stor vikt borde även vara att
vederbörande grundligt satt sig in i arbetarnas
levnadsförhållanden och sätt att se på saker
och ting. En arbetares liv är ingen dans
på rosor. Hans arbetsprestation
bestämmes ofta av den lön han uppbär för
arbetet. Är arbetslönen låg och
arbetsgivaren småaktig och grinig, blir
arbetsglädjen och arbetsprestationen därefter.
Får en dåligt avlönad arbetare därtill en
”viktig” tidsstudieman stående över sig,
så förstår envar att resultatet icke blir
bättre.
Man har även svårt att förstå dem
som ha panna kräva, att en
arbetsprestation, som endast under helt kort tid varit
föremål för tidsstudier, skall läggas till
grund för beräkning av ett blivande
ackordspris. Ibland verkar det rentav
löjligt, då en arbetsgivare eller -ledare
påstår att en arbetare presterat så och så
mycket och stöder sina påståenden med
tidsstudier, som bedrivits kanske under
några minuters tid. Nu ha arbetarna
tyvärr ingen möjlighet att förhindra
slöseriet med tid och pengar på dessa ”system”,
trots att de äro övertygade om, att de
arvoden och avlöningar som åtgå för
tidsstudierna äro mycket illa använda medel.
Arbetarna ha aldrig ens blivit tillfrågade
om sin mening rörande ”studierna”
ifråga. I varje fall äro arbetsgivarna inom
textilindustrin så konservativa, att de icke
ansett det lämpligt att ens
”förutsättningslöst” diskutera saken med
arbetarnas organisationer. Vi ha oss bekant att
arbetsgivare inom andra industrier med
arbetarna träffat överenskommelser om
under vilka förhållanden tidsstudier skola
tagas och till vilka ändamål resultaten av
desamma skola användas. Nåja —
textilindustrins arbetsgivare få väl behålla sin
tidsstudietro för sig själva. Arbetarna
äro genom riksavtalet skyddade för de
verkningar som följa på ett missbruk av
tidsstudiesystemet, då det gäller att
fastställa ackordspriser. I avtalet är
fastställt, att det är den verkliga
genomsnittsproduktionen som skall läggas till grund
för ackordssättningen. Arbetareparten
äger även avtalsenlig rätt att deltaga i
eller kontrollera varje
produktionsunder-sökning, som kan åberopas i samband med
prissättning av arbetet. Under sådana
förhållanden är det naturligt, att
tidsstudierna, ”på-minuten-färdig-kontrollen”,
icke kan utnyttjas till att påtvinga
arbetarna oresonliga arbetsvillkor och -löner. En
ackordsberäkning får icke betraktas som
en lek och icke heller som något som är
givet på förhand. Det bör ligga i båda
parternas intresse, att ackordssättningen
sker rättvist, på basis av arbetsresultat
som framkommit under normala och
naturliga förutsättningar.
Ei. rv.
L. O:s skolas förvaltningsnämnd
har till elev vid skolans kurs, som tog sin början
den 10 juni och pågär till den 6 september inne’
varande år, utsett bl. a. medlemmen i vårt
förbund, Einar Westerling. Westerling är ansluten
till avdelning n:r 81, Mölnlycke, vars sekreterare
han är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
