Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEXTIL ARB ET AREN
Skall underbetyg i sång och katekes bli hinder
för anställning vid textilfabrik?
De s. k. psykotekniska proven kunna grovt missbrukas och urarta.
Psykotekniska prov börja alltmer
införas vid nyanställningar inom den
svenska industrin, och det är väl blott en
tidsfråga när alla stora och medelstora
företag arrangera dylika prov vid
personalrekrytering. Staten har ju på detta
område gått i teten. Vid statens järnvägar
t. ex. har man redan sådana prov för
trafikpersonalen och inom kort komma
psykotekniska prov även att införas vid
nyanställning till S. J :s verkstäder.
Ombudsmannen i Svenska
järnvägsmannaförbundet, Edv. Eliasson, som ingående
studerat psykotekniken och de prov, som
anställas vid större svenska
industriföretag, har för Textilarbetaren gjort
följande uttalande i ämnet:
— Det berättas att man vid ett företag
i södra Sverge skulle psykotekniskt
avgöra, om en man skulle få anställning. I
första omgången tittade man på
skolbetygen. Det psykotekniska provet stannade
vid detta, förty mannen hade underkänt i
kristendom och sång! Han blev alltså
inte antagen. Denna historia visar, med
vilket nit man skrider till verket.
Som bekant har rationaliseringen här
och var vid företagen medfört stora
förändringar. Tidstudier ha införts eller
hålla på att införas. Detta betyder
faktiskt, att man anställer vissa ”hjärnor”,
som ha till uppgift att tänka ut
förbättrade arbetsmetoder och, varför inte —
tänka åt arbetarna. Tidstudieförfarandet
mekaniserar människorna i hög grad.
Visserligen heter det, att arbetaren kan
genom sitt intresse vara medhjälpare när
det är fråga om förbättrade
arbetsmetoder, men inte har jag, säger hr Eliasson,
någon större tro på att denna
maskinkultur skapar arbetsintresse. Vid ett stort
industriföretag i detta land, där tidstudier
praktiserats och praktiseras till det
yttersta, finnas bara två frågor vid
bedöman
det av en sämre arbetsprestation, enligt
arbetsledningens mening, och de äro:
Antingen är det fel på maskinen eller fel på
karlen, som arbetar vid den. Man kan ej
kasta ut maskinen. Om det är fel på den,
ser man om den, men karlen har oftast
stora utsikter att bli utkastad.
Vad har nu detta med psykotekniska
prov att göra? Jo, psykotekniken är en
direkt påbyggnad på det s. k.
Taylor-sy-stemet. Taylor ordnade de yttre
betingelserna på arbetsplatserna, lämplig
avvägning av förhållandet mellan arbete och
vila, utmönstring av onödiga rörelser från
arbetsprocessen etc. för att öka
kroppsarbetets effektivitet. Men då Taylor och
hans efterföljare icke ägnade tillbörlig
uppmärksamhet åt arbetarnas individuella
anlag, har vår tids arbetsvetenskapare
gett sig på undersökningen av individens
anlag för en speciell arbetsuppgift.
Psykologisk yrkesprövning har sålunda blivit
psykoteknik. Det är tysk-amerikanen
Mtinsterberg, som präglat termen
psykoteknik. En fransman, Alfred Biuet,
berömd psykolog och direktör för
laboratoriet för fysiologisk psykologi vid
Sorbon-ne, är ansedd som den förnämste
representanten för den experimentella
psykologien, vars forskningar han utsträckte
till det högre själslivet och tillämpade för
pedagogiska syften. Tillsammans med d:r
Simon har han utbildat den metod för
mätande av barns intelligens, som kallas för
B-Simon-metoden, vilken givit upphov till
de s. k. hjälpklasserna i våra skolor.
Numera betecknar man
psykotekniken som psykologiens tillämpning i det
praktiska livet, t. ex. inom industrin,
handels-, kommunikations- och
militärväsendet. De senaste åren ha psykotekniska
prov utexperimenterats i mängd inom
dessa grenar. Flera länder, särskilt U. S. A.,
Tyskland och England, ha talrika psyko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>