Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
79
len skulle helt visst avsevärt stärkas, om
en sådan ordning infördes.
En omständighet har tillkommit, som
gör att man rent av mindre än förr kan
få lita till arbetarnas uppmärksamhet och
försiktighet. Den mekanisering, som
alltjämt fortgår, måste förorsaka en
avtrubb-ning av försiktighetskänslan. En
arbetare, som dag ut och dag in står i ett och
samma arbete, med samma enformiga
tempo eller grepp, han kan icke bibehålla
känslan av fara lika frisk, som mannen i
det omväxlande arbetet. För
tempoarbetaren är det således icke riktigt, att för
mycket lita till arbetarens uppmärksamhet.
Det är obilligt att begära, att hans
säkerhet i någon större grad skall vara
beroende av försiktigheten. Det är nödvändigt,
att skydden utformas så, att en
ouppmärksamhet icke behöver föranleda ett
olycksfall. Skyddsstandarden vid sådana
maskiner och anordningar måste fylla
större krav än som tidigare och under
andra förhållanden kanske kunna anses
tillräckliga.
Fr. N.
Världskriget 1914—1918
kostade ungefär en femtedel av världens
samlade förmögenhet. För ententens
stater stego kostnaderna till 126 miljarder
dollars och för centralmakterna till 61
miljarder, tillhopa alltså 187 miljarder
dollars, eller efter nuvarande kurs cirka
745 miljarder kronor. För dessa pengar
hade mänskligheten kunnat få:
10,000 vackra trädgårdsstäder
100,000 ändamålsenliga barnhem
50,000 stora skolor
10,000 offentliga folkbibliotek
500 universitet
5,000 teatrar
100,000 sportplatser
10,000 stora sanatorier
10,000,000 bondgårdar
10,000,000 lantbruksmaskiner och
50,000,000 nötboskap.
Socialstyrelsen om arbetstillgången
1932—1934.
Inom socialstyrelsen har företagits en
utredning, avseende att få konstaterat huruvida och i
vilken omfattning antalet inom industriell
verksamhet i Sverge sysselsatta personer stigit.
Utredningen ifråga har icke omfattat samtliga
företag i landet. Det av densamma berörda
arbetareantalet stannade nämligen vid något över 210,000.
Undersökningen sträcker sig över åren 1932—1934.
De två stora industrigrupper som förete den
kraftigaste ökningen av antalet anställda äro
bergshanteringen (inklusive metallindustri) samt
textil- och beklädnadsindustrin. Inom
bergshantering och metallindustri steg antalet arbetare,
vid de företag som rapporterat, från 1932 till
1934 med ’21,706, eller från 74,079 till 91,257, d. v. s.
med hela 31 %. Vid de textil- och
beklädnadsindustriföretag som rapporterade ökade antalet
anställda under samma tid med 4,840, eller med
12 %.
Av utredningen framgår att de typiska
exportindustrierna icke kunna uppvisa samma kraftiga
ökning av antalet anställda som
hemmamarknads-industrierna. Arbetareantalet vid de undersökta
pappersmassefabrikerna har emellertid stigit med
i runt tal 1,000 och vid de undersökta sågverken
med 1,351. Undersökningen giver belägg för att
vändpunkten i krisen kan förläggas till sista
kvartalet 1933.
Ehuru denna undersökning omfattat ett
betydande antal företag och arbetare, och sålunda i viss
mån kan betraktas såsom representativ, kan man
icke undgå en känsla av att den trots allt kan
inbjuda till verklighetsfrämmande skönmålningar
av utvecklingen. Man får icke glömma att
utredningen dock endast omfattar en del av företagen
i de branscher som undersökts. Vi ha svårt att
tro att t. ex. sågverksindustrin, därest
undersökningen utsträckts till att omfatta samtliga
företag, skulle kunna redovisa någon mera påtaglig
ökning av arbetareantalet. Ligger det för övrigt
icke nära till hands antaga, att företag, som
kunnat öka sina arbetsstyrkor, varit punktliga
rapportörer, medan andra, som varit tvungna
redovisa indragningar och avskedanden, dragit sig för
att rapportera?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
