Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T EXT IL ARB ET AREN
87
Varselplikt vid konflikt
obligatorisk.
Den 1 oktober i år träder en ny lag,
innehållande stadganden om varselplikt
vid arbetskonflikter, alltså vid strejk
eller lockout, i kraft. Lagbestämmelsen
ifråga har följande lydelse:
”Innan arbetsinställelse vidtages skall, därest
giltigt hinder icke möter, underrättelse om
åtgärden lämnas motsidan ävensom förlikningsmannen
eller, om tvisten berör flera förlikningsmans
verksamhetsområden, en av förlikningsmannen sist på
sjunde dagen före den dag, då åtgärden skall taga
sin början. Finnas å motsidan oorganiserade
arbetare, må underrättelse, i vad den avser nämnda
arbetare, ske genom allmänt synligt anslag på
arbetsplatsen. Underrättelsen skall innehålla
redogörelse för anledningen till åtgärden.
Förseelse mot bestämmelserna i första stycket
straffas med böter högst 300 kronor. Åtal för
förseelsen anhängiggöres vid allmän domstol och
ut-föres av allmän åklagare. Ådömda böter tillfalla
kronan. Saknas tillgång till deras gäldande,
skola de förvandlas enligt allmän strafflag.”
Från vissa yrkesgruppers sida har
man uttalat farhågor för, att stadgandet
skulle komma att få mindre önskvärda
konsekvenser. Det har anförts, att
byggnadsarbetarna kunde tänkas råka i den
situationen att de ålades att fullfölja
arbetet under en vecka, trots att
arbetsgivaren icke ägde möjlighet att honorera
deras arbete. Det förtjänar därför att
påpekas att andra lagutskottet i sitt
utlåtande framhållit såsom naturligt, att
arbetarna i en sådan situation icke kunna
åläggas skyldighet att fortsätta sitt arbete
med iakttagande av lagens bestämmelser
för normala fall. I nyssnämnda
utlåtande framhålles även att det torde vara
klart att stadgandet om varselskyldighet
icke avser fall, då arbetsnedläggelse
består i vägran från arbetarnas sida att
tillhandahålla sin arbetskraft därför att
arbetsgivaren gjort sig skyldig till
avtalsbrott genom att underlåta att utbetala
arbetarnas löner. Med stadgandet åsyftas
heller icke sympatiåtgärd, som icke består
i arbetsinställelse, utan endast i vägran
att taga befattning med varor, som
härröra från eller äro avsedda för ett
verksamhetsområde som beröres av
primärkonflikten.
Internationellt.
England.
I den ekonomiska krisens spår följa alltjämt
nästan kaotiska förhållanden inom den brittiska
textilindustrin.
Bomullsspinnerierna söka statligt understöd
för sin plan att skrota ned miljontals spindlar,
en Mr Runciman, president för den brittiska
handelskammaren, har förklarat att ett förstörande av
de ”överflödiga” spindlarna skulle medföra bättre
arbetstillgång för de återstående och därmed
bättre utsikter till vinst för företagen. Han gör
gällande att ett genomförande av
nedskrotningspla-nen skulle vara lika mycket i arbetarnas intresse
som i arbetsgivarnas, enär ”avsättningen skulle
öka och arbetstillgången bli mera regelbunden”.
Mr Runciman synes alltså vara beredd bevilja de
arbetsgivare, som reducera antalet spindlar,
statligt stöd. Arbetarna anse emellertid, att om
arbetsgivarna kunna göra anspråk på särskilt
ekonomiskt stöd av staten för nedskrotning av
maskiner, så äro även arbetarna, som genom
nedskrotningen i stor utsträckning komma att
förlora sina anställningar, lika berättigade att
erhålla särskild ekonomisk gottgörelse från statens
sida. En vanlig dödlig skulle förstås, framhåller
vår internationals generalsekreterare, Tom Shaw,
genast medgiva att människan är förmer än
maskinerna, men Mr Runciman, som själv tydligen är
mer eller mindre en maskin, kan under för handen
varande omständigheter ”icke föreslå någon annan
kompensation för dessa arbetslösa än vad som
redan tillkommer dem som förlorat sin plats genom
en vanlig driftsnedläggelse”.
Enligt nedskrotningsplanen skulle 10- miljoner
spindlar förstöras, vilket skulle kosta cirka 2
miljoner pund sterling. Men liksom legaliserandet
av löneavtalet inom väverisektionen av
bomullsindustrin kommer denna plan sannolikt att väcka
stark opposition. Redan nu påstå de
oppositionella arbetsgivarna att de representera en tredjedel
av de i gång varande bomullsspindlarna i
England. Med all sannolikhet förestår alltså strid.
Hur denna slutar är icke gott att uttala sig om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
