Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEXTILARBETAREN
struktur. För att vinna sammanhang och
överblick har man tagit till utgångspunkt människans
aktuella behov. Kunskapsstoffet koncentreras
sålunda kring de tre livsproblem, som svara mot
människans i alla tider aktuella strävanden:
an-passningskampen mot naturen eller
livsuppehällets problem, anpassningskampen mot
medmänniskorna eller samlivets problem,
anpassningskampen mot driftlivet eller livsföringens problem.
Dessa problem studeras såväl i historiskt
perspektiv som i sin aktuella gestaltning och alltid i
psykologisk belysning.
I systematisk uppställning får detta
problemschema följande utseende:
I. Teoretisk människokunskap.
1) Människans biologiska konstitution och
psykologiska struktur.
2) Samllvsgruppernas psykologi.
3) Karaktärspsykologi.
II. Praktisk människokunskap (historien i
psykologisk tolkning).
1) Människans anpassningskamp mot
naturen eller livsuppehällets problem.
Omfattar ekonomisk, teknisk och vetenskaplig
historia jämte de ekonomiskt betonade
folkrörelserna.
2) Människans anpassningskamp mot
medmänniskorna eller samlivets problem.
Omfattar samhälls- och statsutvecklingens
historia jämte de socialt, politiskt och
nationellt betonade folkrörelserna.
3) Människans anpassningskamp mot
driftlivet eller livsföringens problem.
Omfattar självdisciplinens, alltså det religiösa
livets och tänkandets historia jämte de
moraliskt betonade folkrörelserna.
TIT. Vår tids betydelsefulla frågor och problem.
1) Livsuppehällets problem av i dag:
samhällets ekonomiska struktur och
funktionssätt samt arbetslöshetsproblem,
arbetar- och fackföreningsrörelse, kooperation
etc.
2) Samlivets problem av i dag: samhällets
sociala och politiska struktur och
funktionssätt samt aktuella sociala och
politiska frågor.
3) Livsföringens problem av i dag: det
religiösa och moraliska nutidsläget, ideellt
och etiskt betonade folkrörelser,
exempelvis nykterhetsrörelse etc.
De som önska närmare upplysningar om den
nya folkhögskolan kunna hänvända sig direkt till
skolan, vars adress är: östra Sverges
Folkhögskola, Marieborg, Norrköping, eller till någon av
skolans båda föreståndare, folkskollärare Bengt
Elmgren (ekonomiska angelägenheter) och fil.
kand. Filip Stenson (studiefrågor) under skolans
adress.
Unik gränshistoria.
I Nordfrankrike vill man vidtaga en åtgärd,
som till och med den f. n. förryckta affärsvärlden
anser vara en av de underligaste den känner till.
Som torde vara bekant bege sig en hel del
belgiska textilarbetare över gränsen för att arbeta i
företag i Nordfrankrike. Detta har enligt vad
man tror sig veta pågått nästan ända sedan
början av den textila utvecklingen i de s. k. franska
textilgränsstäderna och är alltså ingenting nytt.
Sedan den belgiska regeringen sett sig
nödsakad att vidtaga vissa åtgärder med avseende pä
valutan, resulterande i en depreciering, ville en
stor fransk yllefirma tvinga sina belgiska
arbetare att uttaga lönen, icke i franskt mynt, såsom
de övriga arbetarna, utan i belgiska francs.
Fabriken ville med andra ord införa två lönesystem,
allt efter arbetarnas nationalitet. Det är med all
sannolikhet endast en arbetsgivare, som kan
komma på en sådan tanke. Skulle man kunna
tänka sig att en fransk industriman fortfarande
komme att betala arbetarna i deras eget lands
valuta, även om den belgiska francen stode högre
än den franska? Nej, en sådan arbetsgivare kan
icke ens den djärvaste fantasi utmåla och
mycket mindre återfinnes han i verkligheten.
Bortsett från den rent komiska sidan skulle
arbetsgivarens avsikt, om den verkställes,
medföra mycket allvarliga konsekvenser. Om man
tänker sig att stor arbetslöshet skulle råda inom
ylleindustrin i Nordfrankrike och en fransman
och en belgare i fri tävlan sökte anställning
skulle det för fransmannen, vars lön på grund av
valutaförhållandena vore högre, icke finnas den
minsta utsikt att erhålla platsen. Det är alltså
icke att förvåna sig över att fransmännen
förklara sig solidariska med belgarna i denna fråga.
Det är här icke endast fråga om sunt
bondförstånd och gott kamratskap, utan i händelse av
affärskris skulle de franska arbetarna helt
blottställas, om arbetsgivarna finge sin vilja igenom
att införa tvä olika slags lönesystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
