Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
89
Lönerörelser och annat bland 1700-talets
textilarbetare.
Stockholmsinteriörer från den tid, då arbetarna ägdes
av fabriksidkarna.
Vid mitten av 1700-talet funnos i
Stockholm flera väverier; som bekant
tillverkades redan då fabriksmässigt såväl
ylle- och bomullstyger som siden. Det
rådde emellertid brist på svenska
textilarbetare på den tiden, och för att få
fabriks-rörelse till stånd hade man inkallat
utländska mästare och arbetare, vilka efter
hand uppblandades med infödda arbetare
och arbeterskor, så fort dessa hunnit lära
sig yrket.
Det är ju inte att undra på, att bland
de hitflyttade utländska arbetarna fanns
en del, som hade svårt att finna sig
tillrätta i de för dem nya, stränga
förhållandena. De voro ju dock främlingar,
lösryckta från sitt folk och sin omgivning,
okunniga i språket och mycket annat.
Ett stort antal av de utländska
arbetarna ansågo sig ha kommit på det klara
med, att lönerna voro olika stora på de
olika fabrikerna, och detta ville de rätta
sålunda, att en viss summa skulle
bestämmas, vilken mästarna erhöllo, och
därefter en viss betalning av mästarna till
gesällerna.
Fyra klädesmakare infunno sig hos
mäster Simon Franck — det var i början
I en mängd hem i textildistrikten påträffar
man, säger den engelske rapportören, upp till 6
breda, med elektricitet drivna vävstolar. De
betjänas av man, hustru och barn. Kl. 6 f. m.
sätter man igång och sedan gå stolarna, med
avbrott endast för tre korta raster på sammanlagt
en timme, till kl. 6,30 e. m. Därefter förbereder
man arbetet för nästa dag. Husfadern står
formellt som ägare till stolarna, men han står i
skuld för dem hos någon köpman eller fabrikant,
från vilken han fär garnet och till vilken han
säljer de färdiga tygerna.
Det finnes, som synes, även japanska "knallar”.
av år 1742 — och det är ju möjligt, att
de voro något hetlevrade av sig. Franck
påstod i varje fall i en sedermera uttagen
stämning på de fyra arbetarna, att dessa
varit fula i mun och ställt till bråk.
Arbetarna förklarade, att de i fredligt
uppsåt gjort sin visit hos mäster Franck,
endast för att få reda i lönefrågan.
Visserligen hade några ord om skälmar och
kanal jer fallit, men det tyckte de nu inte var
så farligt. Rätten dömde emellertid tre
av gesällerna till 4 daler silvermynts
böter eller, i brist av botum, 4 dagars
fängelse vid vatten och bröd. Den fjärde
gesällen, som enligt vittnens intyg förhållit
sig passiv, blev fri.
Men affären var inte slut härmed.
Några kamrater till de häktade — ty
gesällerna ifråga hade verkligen häktats —
be-slöto göra gemensam sak med dem,
lämnade sina vävstolar och spatserade ut på
staden. Efter ett par dagar fördes de av
denna anledning inför hovrättens skrank.
Rätten sökte förgäves få fram, vem den
egentlige upphovsmannen till det hela var.
”Låt oss alla vara eniga!”, hade varit
deras lösen. Vem som först kastat ut ordet
om lönereglering, kunde ingen säga. Inte
ens då halva antalet av de anhållna fingo
två timmars besinningstid i
”tjuvkällaren vid Stora torget” och den andra
hälften i ”Vita hästen” (en annan
fängelsehåla), hade de annat att bekänna, än att de
ville ha sina löner ordnade.
Omsider funno de det emellertid
lönlöst att streta mot övermakten, de lovade
återgå till arbetet och släpptes efter en
antydan om att påföljande dag alla
fabriker och verkstäder skulle inspekteras och
den, som då ej funnes på sin plats i
vävstolen, fick skylla sig själv för följderna.
Vid denna inspektion befunnos nästan alla
tillstädes, några voro ”opassliga”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
