- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXII. 1935 /
115

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTIL ARBE T AREN

103

verksamhet. Om aftnarna bar han åter
vävredskapen in i sin lilla koja.

Hos oss skulle ett dylikt enkelt väveri
redan i väderleksförhållandena ha haft en
förtretväckande fiende, men ännu mer än
dessa ha uppfinningsbegäret och behovet
att skaffa sig något mera varaktigt
fullkomnat väwerktygen. I västerlandet
voro spinning och vävning
huvudsysselsättningarna inomhus, och i äldre tider spanns
och vävdes såväl husbondfolkets som
tjänarnas hela beklädnad av lin och hampa,
som de själva odlat. På Karl den stores
tid funnos på de större godsen särskilda
byggnader, där kvinnorna spunno, vävde
och sömmade. Jämte lärft vävdes även
ylletyg i stor mängd, och båda dessa
slöjdgrenar fingo, sedan det borgerliga livet i
städerna utvecklat sig, en allt större
betydenhet. Många nederländska och tyska
städer kommo därigenom till stort
välstånd.

Ylle- och klädestillverkningen går
tillbaka till det åttonde århundradet. Som
dess vagga torde kunna anses de av
friserna bebodda och genom sina vidsträckta
hedar för fåraveln lämpliga
nordholländska provinserna, i synnerhet städerna
Kempten, Zwolle och Deventer m. fl.
Snart utbredde sig detta yrke, som
företrädesvis blev en stadshantering, till
andra nederländska orter och uppnådde i

Stycke av vävnad från pålbyggnader.

Fornromersk vävstol.

14 :e århundradet sin högsta blomstring i
Gent, Brügge och Utrecht m. fl. städer.
De på denna tid av klädesvävarna
igångsatta resningarna gåvo anledning till
oupphörliga utvandringar, varigenom
yl-leväveriet spreds till nedre och mellersta
Rhen, till Donau, Brandenburg, Sachsen
och ännu längre bort.

Då på denna tid spinning och vävning
skedde för hand, har man förklaringen
till, hur det var möjligt att en så stor del
av befolkningen i flera av dessa städer
hade sitt uppehälle genom denna husslöjd.
Många städer, där klädeshanteringen
redan sedan århundraden bedrivits, ägde
densamma till större eller mindre grad
ännu kvar, ehuru den med få undantag
övergått från hantverk till fabriksrörelse.

Det var linnespånaden, som bröt väg
för det mekaniska linneväveriet, och
härtill slöt sig som ett viktigt hjälpmedel
jacquardmaskinen.

Vill man nu följa väveriets historiska
utveckling, kommer man snart att stöta
på frågor av rent teknisk natur, men den
tekniska utvecklingen ligger utom ramen
för denna artikel.

Fr. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1935/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free