Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
115
Internationellt.
Brännässlan åter på tapeten.
Textilarbetareinternationalens sekreterare,
Tom Shaw, erinrar i internationalens
månads-meddelanden om att man i Tyskland för länge
sedan gjort vissa försök att använda vanliga
brännässlor som ersättning för bomull. Att
resultatet icke blev över sig lysande anser han
förbrukningen av råbomull i Tyskland bära
vittnesbörd om.
Från Amerika komma emellertid nu,
framhåller Shaw, överraskande underrättelser rörande
brännässlans värde som ersättningsmaterial för
bomull. Shaw underlåter emellertid att göra
några kommentarer rörande sagesmannens
möjligheter att bedöma saken, hans kunskaper i
textilt avseende etc., och återger in extenso ett
meddelande i ”Manchester Guardian” av den 19
september, under rubriken: ”Den skadliga
bränn-nässlan — ett material, som kommer att bringa
världen i gungning”, och av följande lydelse:
”1 Sheffield meddelade en överstelöjtnant L.
Wylde nyligen i samband med ett föredrag
rörande socialkredit, att han för någon tid sedan i
Amerika sett ett nytt tyg, som skulle komma att
göra en miljon engelsmän utan arbete. Tyget
skiljer sig icke från siden, skall ha ett mycket
vackert utseende, men vara tillverkat av vanliga
brännässlor, som skördas och bearbetas till detta
underbara material utan beröring av
människohand. Om det skulle komma ut i marknaden,
skulle det bli mycket omtyckt, då det med fördel
går att färga och är så starkt att man icke kan
riva sönder det, trots att det är tunnare än en
sedel. Kostnaderna för detsamma skulle belöpa
sig till cirka en fjärdedel av dem för bomull och
med det nuvarande ekonomiska systemet skulle
det innebära den största tänkbara förbannelse
för mänskligheten.
Det skulle ruinera den engelska
bomullsindustrin, mycket hårt träffa silke- och
konstsilke-industrin och borttaga arbetsmöjligheterna för
en miljon engelsmän. Tusentals banker skulle
göra bankrutt och alla värden skulle helt och
hållet förändras.”
Senare har i de engelska dagstidningarna synts
ett meddelande om en engelsmans uppfinning,
varigenom sannolikt kostnaderna för vissa
textilier, såsom lakansväv, skulle nedbringas till en
tredjedel av de nuvarande minimipriserna.
Textilarbetarna böra dock upptaga sådana
meddelanden mycket skeptiskt. Den snabbhet, varmed
Tyskland efter världskriget återgick till
användandet av de gamla råmaterialierna, visar tydligt,
vilket värde man kan tillmäta de olika
kristids-experimenten.
Läget inom bomullsbranschen i England.
Läget inom bomullsväveribranschen i England
är fortfarande otillfredsställande. Även om ett
avtal kommit till stånd mellan arbetsgivarna och
arbetstagarna — ett avtal som förlänats laga
kraft — så förekomma dock överträdelser från
en del arbetsgivares sida. En hel del medlemmar
av arbetsgivareföreningen uttala visserligen sitt
beklagande med anledning av den förekommande
underbetalningen, för vilken de förklara sig icke
kunna bära något ansvar, samtidigt som de
framhålla, att dessa överträdelser knappast kunna
tillmätas någon betydelse, då man tar i betraktande
det stora antal arbetsgivare, som strikt hålla sig
till den träffade överenskommelsen. Ä andra
sidan klaga d.e vävare, som tillverka
bomullsvävna-der av finare kvalitéer och som tidigare
förtjänade betydligt mera än de vävare, som tillverka
vanliga kvalitéer, över den oerhörda reduktion i
förtjänsterna, som de få vidkännas vid
tillverkning av vissa slags vävnader. Inom den engelska
bomullsindustrin råder sålunda — om ock i
mindre skala — samma oro, otillfredsställelse och
oordning som ute i världen.
Bomullsspinneri- och väveriföretagen överväga
det bästa sättet för eliminerande av ett visst
antal ännu fullgoda maskiner för att på så sätt
minska förefintliga lager och söka få priserna
höjda på basis av den s. k. ”ekonomiska lagen
om tillgång och efterfrågan”.
Spinneriarbetarna ha redan beslutat sig för
att gä emot förslaget från vissa arbetsgivare att
skrota ned maskiner. Väveriföretagen stå inför
större svårigheter. Största delen av deras
produktion måste nämligen exporteras. I allmänhet
äro spinneriföretagen icke ekonomiskt
intresserade i väverierna, och detsamma är förhållandet
med väveriföretagen vis ä vis spinnerierna.
Naturligtvis finns det firmor, som spinna såväl som
väva, men de äro i minoritet.
Väveriföretagen äro alltså hårt ansatta. Om
det skulle lyckas spinneriföretagen att genom att
nedskrota maskinerna och inskränka tillgången
på garn höja garnpriserna, sä måste
väveriföretagen antingen välja mellan att vägra köpa garn
och nedskrota sina maskiner eller också att sälja
sina varor till högre priser än vad som hittills
varit nödvändigt, fastän de redan med de
nuva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
