Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEXTILARBETAREN
rande priserna icke lyckas erhålla tillräckliga
order för att helt sysselsätta sina maskiner.
Några särskilt lysande utsikter synas icke
förefinnas ens för arbetsgivarna.
Holländska Textilarbetareförbundets
kongress.
Under dagarna den 20—21 september höll det
holländska textilarbetareförbundet kongress i
Amsterdam. Förbundet firade samtidigt sin 40-åriga
tillvaro.
Kongressen hade att handlägga de vid en
facklig kongress vanliga frågorna. Av tal som höllos
och redogörelser som lämnades framgick, att
svårigheter alltjämt råda i Holland, bl. a. på grund
av kommunisternas hållning i fackliga frågor.
Vid den jubileumsfest som hölls i samband
med kongressen lämnade kamrat Rengelink en
intressant återblick på förbundets historia. I festen
deltogo bl. a. veteranerna inom förbundet, män
som tillhört det sedan dess bildande. Alla dessa
blevo särskilt avtackade. Hälsningar framfördes
av de in- och utländska gästerna, bland vilka
sistnämnda märktes Textilarbetareinternationalens
sekreterare, Tom Shaw, det belgiska förbundets
ordförande, Segier, och Roscher i det tjeckiska
textilarbetareförbundet.
Afrikakrigets inverkan på
bomullsmarknaden.
Det italienska överfallet på Abessinien anses
ha haft menlig inverkan på bl. a.
bomullsmarknaden. Priserna på råbomull hade redan i
oktober stigit och betydande spekulationsköp synas
ha gjorts.
Bomullen är som bekant ett viktigt material
vid framställandet av vissa explosiva stoffer, den
kan i stor omfattning användas till framställande
av lätta uniformer o. s. v. och det är därför
uppenbart att kriget kan medföra ökad efterfrågan.
Kannstöperierna om transportsvårigheter m. m. ha
givetvis också bidragit till att sätta fart i
spekulationerna och prisstegringen.
Vad här sagts om bomullen gäller givetvis i
stor utsträckning även om ullmarknaden.
Handvävstolen dominerar ännu i Indien.
Man glömmer ofta, att ehuru den tekniska
utvecklingen gjort stora framsteg i Indien, bl. a.
inom textilindustrin, storparten av den indiska
textilproduktionen alltjämt emanerar från
hemarbetet. Enligt en uppgift som förefaller
tillförlitlig skulle det i Indien finnas icke mindre än
cirka 2,5 miljoner handvävare och lika många
handvävstolar. Naturligtvis förlorar, i Indien
som annorstädes, hemarbetet mark till industrin,
men detta sker i betydligt långsammare takt än
i de europeiska länderna. I Indien, med dess
stela kastsystem, ske alla förändringar i mycket
långsamt tempo. Gandhi propagerar, då det
gäller textilindustrin, icke endast mot mekanisering
och modernisering, utan gynnar t. o. m.
återinförandet av spinning och vävning i hem där man
redan övergivit detta arbete.
Ljus.
Där forsen fordom brusade
och dånade och rusade
mot klipporna i yster hets
i många tusen år,
där reser sig i dag en lång
och mäktig mur av hård betong
och forsens vilda kraft Lar letts
av järnhård hand i nya spår.
Och stålstyrkan i fors och fall
blev genom sega mänskohanden
tvångsvigd till ett mäktigt kall,
att bära ljus ut över landen. . .
Ljuset, som i vinternatten
leder våra steg.
Ljuset, som på mörka vatten
visar skeppen väg.
Ljuset, som ger kraft och tro
i en mörktids vardagsstrid
och som får vårt hopp att gro,
som i vårens ljusningstid.
NILS H. JOHNSSON.
Hjälp styrelsen
i Din avdelning att beivra
oegentlig-heter på arbetsplatsen och i övrigt
hävda arbetarnas intressen! Dröj icke
i veckor eller månader med att
rapportera saker och ting, vilka Du
anser behöva rättas till!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
