Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TEXTILARBETAREN
Varför studera föreningskunskap?
Föreningskunskap är nödvändig för alla, som
tillhöra en fackförening. Sakna medlemmarna
och funktionärerna de grundläggande kunskaperna
i detta ämne, blir arbetet inom organisationen
onödigt ansträngande och ineffektivt. På alla
områden krävs i våra dagar kunskaper. Detsamma
gäller även föreningslivet. Bristande kunskaper
betyder slöseri med arbetskraft och energi. Detta
betyder i sin tur, att arbetet blir glädjefattigt och
intresselöst.
Studiet av ämnet föreningskunskap inom vårt
folkliga bildningsarbete har hittills mestadels
endast omfattat de praktiska detaljkunskaperna,
såsom skrivandet av protokoll, framställandet av
propositioner, voteringar o. s. v. De kunskaper,
som inhämtats genom dessa studier, äro givetvis
nödvändiga, för att det praktiska arbetet inom
föreningarna skall kunna skötas nöjaktigt. Men
det kan ifrågasättas, om dessa kunskaper äro
tillräckliga i vårt moderna föreningsliv.
I våra dagars föreningsliv stöter man på andra
och betydligt mer svårlösta problem än skötandet
av det rent praktiska arbetet. Speciellt gäller
detta de stora och landsomfattande
organisationerna. Dessa fungera icke alltid utan gnissel. De
kunna heller icke utvinna det resultat av sin
verksamhet, som vore möjligt, om medlemmarna och
de mindre funktionärerna hade djupare kunskaper
i föreningslivets problem.
För att tillgodose detta behov av djupare
insikt i de problem, som vi stöta på i våra dagars
föreningsliv, har Kooperativa förbundets
korrespondensskola utgivit en korrespondenskurs i
ämnet föreningskunskap. Bland nyheterna i denna
kurs kan nämnas: Föreningarnas principiella
ställning i samhället; medlemmarnas ställning i och
skyldigheter mot den egna organisationen;
primitiv och ansvarsmedveten demokrati; solidaritetens
gränser; vikten av att gällande stadgar och
fattade beslut respekteras o. s. v. Men dessutom
meddelar kursen instruktion i alla inom föreningslivet
förekommande praktiska göromål, såsom hur ett
anförande förberedes, hur ett protokoll disponeras
och skrives, proposition, val, voteringar o. dyl.
Utan överdrift kan sägas, att denna kurs
fyller ett stort behov för fackföreningsrörelsen,
emedan den meddelar de kunskaper, som äro
nödvändiga för varje medlem, för att han någorlunda
klart skall kunna förstå sin organisation och de
organisatoriska problem, den har att bemästra.
För att vår demokratiska fackföreningsrörelse
på ett effektivt sätt skall kunna fylla sin uppgift,
är det nödvändigt, att medlemmarna, som genom
sin rösträtt avgöra de för rörelsen viktiga
frågorna, förfoga över tillräckliga kunskaper. Saknas
kunskaper, ske avgörandena fullständigt
slumpartat under inflytande av tillfälliga
känslostämningar. Erfarenheten visar, att beslut, fattade
på enbart känsloskäl, kunna ge anledning till
svårigheter, som långt framåt hindra rörelsens
verksamhet. Studierna betyda därför en
”rationalisering” av rörelsens verksamhet. K. F:s kurs i
föreningskunskap öppnar blicken för betydelsen
av ”rationalisering” genom medlemmarnas
självstudier. Men den ger dessutom anvisning på hur
föreningsarbetet skall bedrivas för att ge största
möjliga resultat och vara till nytta för
medlemmarna och samhället i dess helhet. Kursen är
därför värd att bli allmänt spridd bland
förbundets medlemmar. Avdelningarna kunna medverka
härtill genom att starta studiecirklar på grundval
av korrespondenskursen. För att stimulera
intresset kan även anslag ur avdelningskassan
lämnas till såväl enskilda studerande som till cirklar.
Jean Almfelt.
Internationella arbetsbyrån och
40-timmarsveckan inom
textilindustrin.
Internationella arbetsbyråns
styrelsemöte den 24-—26 okt. behandlade bl. a.
spörsmålet om tillämpningen av
40-timmarsveckan inom olika industrier.
Som bekant antog internationella
ar-betskonferensen vid sin session i juni i år
en principkonvention angående införandet
av 40-timmarsveckan, under bevarande
av arbetarnas levnadsstandard.
Tillämpningen av denna princip på olika slag av
arbete skulle ordnas genom separata
konventioner, innehållande detaljerade
bestämmelser. Omedelbart efter detta
allmänna beslut antog konferensen en första
separat konvention, vilken gällde
butelj-glasindustrin. Därefter uppförde
konferensen frågan om antagande av liknande
konventioner för allmänna arbeten,
byggnadsverksamhet, järn- och stålindustrin
samt kolgruvor på dagordningen för 1936
års konferens. Vidare uppmanades
arbetsbyråns styrelse genom särskilda
reso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
