Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
119
lutioner att undersöka möjligheterna för
att också uppföra frågan om arbetstidens
förkortning inom textilindustrin samt de
kemiska och grafiska industrierna på
dagordningen för nästa års konferens.
Efter en längre diskussion beslöt
också arbetsbyråns styrelsemöte i oktober att
frågan om arbetstidsförkortning för
textilindustrins vidkommande skall upp vid
konferensen 1936. Den urkonservative
danske arbetsgivarerepresentanten,
direktör Ørsted, motsatte sig på arbetsgivarnas
vägnar detta beslut, som genomdrevs av
arbetarerepresentanterna med stöd i
första hand från de franska och amerikanska
regeringsrepresentanterna.
Den amerikanske
arbetarerepresentanten framhöll under diskussionen, att
medan man nu i arbetsbyråns styrelse
diskuterade 40-timmarsveckan, dryftade de
amerikanska arbetarna redan frågan om
genomförandet av 30-timmarsveckan.
Ordning och reda i räkenskaperna.
Det räcker icke med att vara intresserad för
att sköta ett förtroendeuppdrag. Saknas
kunskaper på det område, där man skall göra sin insats,
blir resultatet dåligt. Detta gäller i högsta grad
för dem, som ha till uppgift att förvalta och
kontrollera en fackförenings ekonomiska verksamhet.
Detta är en sanning, som tyvärr icke ingått i det
allmänna medvetandet inom
fackföreningsrörelsen. Hur ofta händer det icke, att en avdelnings
räkenskaper råkat i den vildaste oordning, därför
att kassören och revisorerna saknat kunskaper i
bokföring. Förbundets kassör måste anlitas för
att reda ut härvan. Medlemmarna inom
föreningen börja misstänka, att allt inte står rätt till.
De förlora förtroendet för ledningen, och deras
intresse för organisationen slappnar. Exempel på
sådana fall, då en förening genom funktionärernas
bristande kunskaper tillfogats obotliga skador,
kunna lämnas i mängd.
Ekonomisk verksamhet kräver framför all
annan verksamhet överblick, reda och ordning. Den,
som icke lärt sig detta, kan icke förvalta en
kassa. En kassör måste veta hur stora
utgifterna och inkomsterna ha varit under en viss period.
Men det räcker icke med att veta detta. Vad
kostar och vad inbringar en viss del av rörelsens
verksamhet? Hur stora skulder och tillgångar
har föreningen vid verksamhetsperiodens slut?
Sådana frågor kunna icke besvaras, om icke
kassören behärskar bokföringskonsten.
Bokförlngskunskap är ingenting annat än
konsten att göra anteckningar om den ekonomiska
verksamheten på ett sådant sätt, att man kan
överblicka hela verksamheten men samtidigt ha
kännedom om dess minsta detaljer. En
bokfö-ringskunnig kassör är därför en värdefull tillgång
för sin förening. Förutom sin uppgift som
kassaförvaltare bör han kunna bli sin förenings
ekonomiska rådgivare. Genom sin insikt i föreningens
ekonomiska angelägenheter är han speciellt
lämpad härför.
För revisorerna är kunskap i bokföring lika
nödvändig. Det är mycket lätt för en kassör att
föra en revisor bakom ljuset, om denne icke är
bokföringskunnig. Men om också kassören är
ärlig, måste ändock revisorerna kontrollera, att
han icke slarvar med räkenskaperna. Denna
kontroll kan icke ske effektivt, om revisorerna icke
behärska bokföringskonsten. En effektiv revision
betyder, att kassören håller ordning på
räkenskaperna. Ordnade räkenskaper betyda i sin tur
bättre ekonomi för föreningen. Slappa och
okunniga revisorer betyda motsatsen.
Med de bildningsmöjligheter, som
korrespondensskolan i våra dagar bjuder på, möter det inga
hinder för vem som helst, hur avlägset han än
bor, och vilka timmar på dygnet han än är
upptagen av andra göromål, att skaffa sig tillräckliga
kunskaper i bokföring. Det krävs endast litet
företagsamhet.
Kooperativa förbundets korrespondensskola har
utgivit en korrespondenskurs i förenlngsbokföring,
speciellt avpassad efter fackföreningarnas behov.
Denna kurs kan rekommenderas på det varmaste.
Den är enkel och lättfattlig och omfattar endast
fem studiebrev, varför den kan genomgås på en
relativt kort tid. Ändock meddelar den de
kunskaper, som kunna anses behövliga för bokföringen
inom en fackförening.
Varje avdelning inom förbundet, i vilken
kassören och revisorerna icke äro bokföringskunniga,
borde ålägga dessa funktionärer att genomgå
K. F:s kurs i föreningsbokföring. Givetvis bör
kurskostnaderna eller en del av dem bestridas av
avdelningen. Dessa medel äro Icke bortkastade.
De betala sig själv med ränta i form av ordnade
räkenskaper och bättre ekonomi för avdelningen.
Jean AVmfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
