Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1936 - Arbetsfredens problem,a v F. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 TEXTIL ARBET ÄREN
Arbetsfredens problem.
Det behöver icke råda tvivel om att det
är den hastiga utvecklingen på det
ekonomiska området, som karaktäriserar vår
tid, och att den skjutit fram samhället som
en alltmera vaksam intressepart i
förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare
samt gjort arbetsfredens bevarande till
ett av de mera fundamentala
samhällsintressena. Inom ramen av den
fortskridande utvecklingen har en revolution ägt
rum, som i flera avseenden är av
anmärkningsvärda mått. Det är icke enbart de
ekonomiska konstellationerna, som blivit
omstöpta och begåvats med delvis nya
drivkrafter, även andra faktorer, varav
den allmänna samhälls- och
kulturutvecklingen röner betydelsefulla inflytanden,
ha, blivit föremål för omvärderingar och
omgestaltningar. Ett flertal gamla och
till synes orubbliga traditioner ha fått giva
vika för en ny tids fordringar. Och det
inte minst anmärkningsvärda är höjandet
av arbetarklassens sociala
samhällsställning och därmed ökade samhällsansvar,
varigenom förhållandet mellan å ena
sidan samhället och å andra sidan
företagare och lönearbetare i våra dagar är
väsentligt annorlunda än i de tider, då
samhället ständigt ställde sig på
arbetsgivarnas sida.
Utifrån dessa synpunkter är det
tämligen uppenbart, att produktionens ostörda
fortgående blivit av ungefär samma
betydelse för samhället som det lugna
blodomloppet är för människokroppen och att
kravet på samhälleligt inflytande
beträffande spörsmål, vilka närmare beröra
regleringen av arbets- och
produktionsförhållandena, blivit allt starkare och mera
omfattande. En; lugn odh fast
arbetsmarknad måste ju alltid utgöra en värdefull
tillgång för det allmänna framåtskridandet
och varje allvarligt störande härav bli ett
störande av den samhälleliga tryggheten,
ett irritationsmoment för själva
samhälls-lugnet. Men härav följer också att
arbetsfreden för samhället — vilket i
jämförelse med de direkta och mera
personifierade intresseparterna, arbetare och
arbetsgivare, knappast kan betraktas som
annat än en intressepart i andra hand —■
ofta kan bli självändamål, och att det i
stället för ett fredsförhållande oavsiktligt
skapas ett labilt krigstillstånd. Ty man
får icke bortse ifrån, att ett verkligt och
bestående fredsslut är en otänkbarhet, så
länge intressemotsättningen mellan
arbetsgivare och arbetstagare är den logiska
följden av de rådande
produktionsförhållandena och det nuvarande lönesystemet.
Vad som kan åstadkommas, är endast ett
gynnande av arbetsfreden men ej freden
i sig själv, vars enda betingelse
otvivelaktigt är införandet av en socialistisk
produktionsordning.
Rimligtvis går det icke att förneka det
berättigade i det nuvarande samhällets
krav på medinflytande beträffande
regleringen av arbetslivet och
produktionsförhållandena, men man kan däremot mycket
väl och med full rätt diskutera sättet och
vägarna härför. Tidigare har det som
bekant ansetts fördelaktigast och tillfyllest
att utöva den påverkan, som här kan
komma ifråga, genom och på de direkta
parterna med den samhälleliga opinionen som
maktmedel. Men denna väg har man
under senare tid i allt större utsträckning
börjat avlägsna sig ifrån för att i stället
tillgripa lagstiftningsåtgärder; från
början försiktigt och trevande men omsider
allt mera pockande och självsäkert. I
främsta rummet har man tagit sikte på
de s. k. rättstvisterna, varmed i dagligt
tal menas sådana tvistigheter, som gälla
en riktig tolkning eller tillämpning av
bestämmelserna i ett redan ingånget avtal.
I detta avseende äro lagar införda om
kollektivavtal och om arbetsdomstol, vilka
trädde i kraft den 1 jan. 1929. Men man
har även infört lagar och särskilda
förordningar om medling i arbetstvister och
obligatorisk skiljedom, vilka avse de s. k.
intressetvisterna, d. v. s. tvister och
stridigheter rörande löner och arbetsvillkor i
ett tillämnat avtal. Och slutligen äro
ytterligare en del andra lagprojekt, vilka
syfta i samma riktning, antingen i sitt
vardande eller befinna sig på utredningens
stadium.
Själva kärnan i arbetsfredens problem,
sådant detta träder oss till möte som sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
