- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXIII. 1936 /
50

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1936 - Från yrkesinspektrisens inspektioner av textilfabriker 1935, av Fr. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

TEXTIL ARBET ÄREN

Från yrkesinspektrisens
inspektioner av textilfabriker 1935.

Risk för blandning i noppsalarna.

Yrkesinspektrisen har till
Socialstyrelsen avlåtit verksamhetsberättelse för 1935.
I denna framhålles bl. a. att man jämväl
under året inspekterat textilfabriker.

Man märker under senaste tid alltmer,
säger inspektrisen, hur bland
arbetsgivarna betydelsen av med vilka färger man
målar väggar och tak såväl i arbetslokaler
som matrum väcker större och större
uppmärksamhet.

Den nya tidens krav på ljusa,
tilltalande färger börjar mer och mer att
respekteras och betraktas som något för arbetet
värdefullt inom fabrikerna. Vid
inredning av nya arbetslokaler eller renovering
av gamla intresserar man sig ofta mycket
för denna fråga och på sina håll har lagts
ner verklig möda och omtanke för att få
fram en lämplig färgsammansättning.
Man tänker icke längre uteslutande på att
vinna så mycket ljus som möjligt, vilket
tidigare resulterade i, att man vitmenade
tak och väggar, utan man har fått upp
ögonen för färgernas psykologiska
betydelse, och funnit detta vara en sida värd
att taga vara på. Om man t. ex. istället
för vitt använder ljusgult, förloras ur
belysningssynpunkt endast en obetydlighet,
då ju denna färgs reflektionsförmåga i
mycket ringa grad står efter den vitas,
men man vinner, att arbetslokalen ger ett
solljust och varmt intryck, vilket skapar
arbetsglädje och trivsel hos arbetarna. Och
även om man av en eller annan anledning
vill ha en annan färgton, vars
reflektionsförmåga är mindre, kan ifrågasättas om
icke det milda och behagliga intryck, som
en svag färgton kan ge, uppväger det, som
förloras ur belysningssynpunkt och den
merkostnad detta eventuellt kan medföra.
Dessutom kan ljuseffekten i helt
vitmålade arbetslokaler med stora fönsterytor t.
o. m. bli så stark, att de arbetande bli
bländade och besväras av huvudvärk och
trötthetskänslor.

Vid ett textilföretag i Stockholm har
färgsammansättningen i arbetslokalerna
blivit mycket tilltalande. Taken äro vit-

målade. Den övre delen av väggarna är
målad milt gul och den undre delen svagt
grågrön. Dessa färger harmoniera
synnerligen bra och ge ett lugnt men på
samma gång glatt intryck. I
trappuppgångarna äro färgerna desamma, men där har
man ytterligare förhöjt det glada
intrycket genom att måla hissen ljust röd.

Den vita färgen, som visserligen ur
rengöringssynpunkt är bäst och som
även återkastar den största ljusmängden,
varför den ur belysningssynpunkt är mest
ekonomisk, kan dock i en del lokaler bli för
stark för arbetarnas ögon och framkalla
bländning med dess ganska svåra följder.

I noppsalarna i textilfabrikerna är ju
alltid belysningsfrågan av stor vikt. Skall
man syna vita tyger, bländas ögonen lätt
av olämplig belysning, men också av starkt
solsken eller vita tak och väggar.

Vid Malmö yllefabrik i Furulund har
man ordnat en mycket trevlig noppsal,
där man målat väggarna gröna.
Arbeter-skorna äro mycket nöjda med detta och
sälen ger även ett lugnt och för ögonen
ganska behagligt ljus. Taket består till
största delen av fönster, men där icke
fönster finnas har man även målat detta
grönt. Väggarna ha fått ljusare milt
grön färgton uppåt, något mörkare nedåt.

Även de övriga lokalerna i samma
fabrik tänker man måla i ljusa färger, olika
för varje lokal. Allt detta därför att man
också här anser, att de ljusa färgerna
höja arbetsglädjen. I samma färgton, som
väggarna målas i en lokal, skall också
maskinerna målas. Detta är även ur
renhållningssynpunkt betydelsefullt, då den
ljusa färgen på maskinerna fordrar en
mera noggrann rengöring.

Trots att man måste konstatera, att
ordnandet av lämpliga kläd- och matrum
går långsamt framåt, så kan man dock
för varje år finna en del arbetsplatser,
som vid ombyggnader eller nyinredningar
ordnat dessa avdelningar på ett
förstklassigt sätt. Här har belysningssynpunkten
naturligtvis icke behövt spela en så
framträdande roll, som när det gällt
arbetslokalerna, men färgglädjen har på en del
håll givits ett stort utrymme. Samtidigt
har man sett till att inredningen fått en
trivsam prägel. y , at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:07:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1936/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free