- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXIII. 1936 /
91

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Oktober 1936 - Internationella fackliga arbeterskekonferensen i London, av M. H.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETARE N 91 regeringarna och söka få dessa att påskynda svaret till Folkförbundet och Internationella Arbets-byrån, dels huruvida den internationella fackliga arbeterskekommittén, på basis av de åtgärder respektive länders kvinnosektioner vidtagit, bör ånyo framlägga sin ståndpunkt för Folkförbundets septembersammanträde i år och vid lämplig tidpunkt även för Internationella Arbetsbyrån. Beträffande frågan om kvinnans nationalitet, som är en av de viktigaste frågorna, framhöll Mme Chevenard, hade den internationella fackliga arbeterskekommittén i sitt memorandum till Folkförbundet gjort följande uttalande: 1) gift kvinna bör ha rätt att välja mellan att bibehålla sitt eget medborgarskap eller att antaga sin makes medborgarskap; ändring i hennes medborgarskap kan icke ske på grund av äktenskaps ingående eller på grund av att mannen byter medborgarskap under äktenskapet; 2) rätten för kvinnan att återvinna sitt tidigare medborgarskap genom upplösning av äktenskapet på laglig väg eller genom makens död, vilken rätt redan förefinnes i en hel del länder, bör genom en internationell överenskommelse allmänt införas; 3) för att även de kvinnor, som icke känna till lagen, skola kunna draga nytta av dess bestämmelser, måste kvinnorna överallt erhålla upplysning om sin rättsliga ställning vid äktenskaps ingående ävensom i händelse maken byter medborgarskap samt underrättas om att de själva ha att avgöra frågan om medborgarskap. Mme Chevenard påpekade, att de diskussioner, som förts vid Folkförbundets sammanträde i september 1935, icke resulterat i några framsteg och att om arbetet skall fortsätta på detta sätt finns det icke någon utsikt att uppnå definitivt resultat inom rimlig tid. Kvinnorna måste därför själva vidtaga åtgärder för att påskynda saken. Förslag hade framkommit om tillsättande av en kommitté för kvinnofrågor inom Folkförbundet eller, om detta icke skulle vara realiserbart för närvarande, upprättande av en Folkförbundets kor-respondensbyrå för handläggning av alla frågor, som beröra kvinnans nationalitet och hennes rättsliga ställning i sin helhet. Alla internationella kvinnoorganisationer skulle vara representerade, vilket icke är fallet med den nuvarande kommittén, bestående av representanter för privata internationella organisationer. Å arbeterskekommitténs vägnar hemställde Mme Chevenard till konferensen att taga i övervägande, huruvida det icke vore tillrådligt att trä- da i kontakt med andra organisationer beträffande dessa frågor, som beröra alla kvinnor, för att till Folkförbundet i september 1936 översända ett av största möjliga antal organisationer undertecknat memorandum. Efter samtliga inledningsanföranden uppstod diskussion, varunder speciellt beträffande 40-tim-marsveckan och nattarbete för kvinnor inom industrin inlägg gjordes av bl. a. den danska representanten, som höll på skiftarbete (i Danmark är som bekant nattarbete för kvinnor tillåtet), och Karin Nilsson, Sverge, som redogjorde för de erfarenheter som gjorts här i Sverge, och som underströk vikten av att arbetsgivarna icke beredas möjlighet att utsträcka eller förskjuta arbetstiden för kvinnorna utan att man i stället bör gå in för att söka få den nuvarande skyddslagstiftningen utökad att omfatta även männen. Efter diskussionerna i de olika frågorna fattade konferensen följande beslut: Konferensen beslöt att uttala en kraftig protest mot alla åtgärder, som vidtagas i syfte att beröva kvinnorna deras självklara rätt till arbete; en sådan åtgärd skulle icke minska arbetslösheten, utan i stället säkerligen medverka till en försämring av läget. Då försöken att undertrycka kvinnans rätt till arbete emanera från de fascistiska regeringarna, uppmanades alla arbetande kvinnor att öppet protestera mot dessa regeringars ställningstagande för att därigenom stödja de kvinnor i de berörda länderna, som äro dömda till tystnad. Den internationella arbeterskekonferensen uppmanade vidare de arbetande kvinnorna i alla länder att med fasthet försvara sin rätt till arbete och att i samråd med sina manliga kamrater igångsätta en aktion för motarbetande av de försök, som göras att förneka grundprinciperna om rätten till arbete för varje människa utan avseende på kön. Konferensen anslöt sig till fullo till de krav Fackföreningsinternationalen uppställt för åstadkommande av lättnader i den ekonomiska krisen, vilka krav enligt konferensens uppfattning äro de enda som kunna åstadkomma en förbättring av de rådande förhållandena. På grund av den ständigt växande oppositionen mot kvinnornas arbete inom industrin ansåg konferensen det absolut nödvändigt, att aktionen ifråga om lika lön för lika arbete blir så omfattande och så känd som möjligt, och den hemställde därför till den internationella fackliga arbeter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1936/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free