Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1937 - Svar på “genmäle“ - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEXTIL ARBET ÄREN
förbundsmedlemmar, för vilka
"Driftpersonalförbundets" agitatorer lagt ut texten
om detta förbunds "räddningsaktion" till
förmån för specialarbetarna, bemött dessa
amsagor med en mer eller mindre
skämtsam erinran om den stora roll priffespelet
fick som tidsfördriv för "räddarna".
Som prov på det skarpsinne, som
präglar inlägget i "Driftpersonalen", tillåta vi
oss citera följande tirad:
"Artikelförfattaren i Textilarbetaren är viss
om, att våra delegerade ej lyckades påverka
resultatet. Hur kan han veta det, som ej ett ögonblick
var närvarande vid förhandlingarna mellan
Textilindustriförbundet och vårt förbund eller vid
våra företräden inför kommissionen."
Jo, artikelförfattaren i Textilarbetaren
listade sig till sina slutsatser på följande
märkliga sätt:
1. Han deltog i alla de sammanträden
— såväl inför kommissionen som mellan
parterna direkt — vilka ägde rum mellan
de verkliga avtalsparterna.
2. Han fick på grund härav full
klarhet om, att de stunder då
"Driftpersonalförbundet" hade kontakt med motparten
eller kommissionen voro både få och
kortvariga.
3. Han såg aldrig, vare sig i
kommissionens förslag eller på annat sätt, minsta
spår av "Driftpersonalförbundets"
eventuella ansträngningar att påverka avtalets
utformning.
Även om det inom ledningen för
"Driftpersonalförbundet" alltjämt kommer att
framstå som ett mysterium hur vi kunde
lista oss till att detta förbund icke lyckades
inverka på utformningen av
specialarbetareavtalet, så tro vi att vi med förestående
gjort klart för andra intresserade, att vi
icke bedömde "Driftpersonalförbundets"
insatser på grundvalen av rena gissningar.
I slutet av sitt "genmäle" försöker
"Driftpersonalen" spela rollen av välvillig
rådgivare. Det heter:
"Tillåt oss till slut 1 all blygsamhet ge
Textilarbetareförbundet ett gott råd: försök någon gång
vinna de oorganiserade inom industrin.
Medlemmarna i Textilindustriförbundet representera över
39,000 anställda samtidigt som
Textilarbetareförbundet redovisar knappa 34,000 medlemmar. Ett
förhållande som är ganska enastående i vårt land."
Grundad 1893.
Registrerad med godkända stadgar.
Medlemsantal 40,000.
\SJ Fullt betryggande fonder. ^J
Inträdesålder 16—59 är. - Försäkringar å 1U0 till
4,000 kr. - Lokalavdelningar på 170 platser
Sverige runt.
Kollektiv anslutning.
Understödsföreningar, som önska ändra sin
begrav-ningshjälpsverksamhet på ett sunt och för
medlemmarna betryggande sätt, kunna erhålla upplysning
om anslutningsvillkor och avgifter à
Huvudkontoret, Drottninggatan 30.
Tel. 216571. Postadress: Box 1026, Stockholm 16.
Vi tacka för det välvisa rådet, som
emellertid är fullständigt omotiverat. I
olikhet med "Driftpersonalförbundet"
—-som uteslutande ägnar sig åt att förmå
redan organiserade arbetare att lämna den
verkliga fackföreningsrörelsen för att i
stället ansluta sig till en liten junta av
80-talstyp — arbetar nämligen
Textilarbetareförbundet målmedvetet på att samla alla
inom textilindustrien anställda i en enda
stor och stark organisation. Och att detta
arbete också ger resultat bevisas bl. a.
därav att Textilarbetareförbundet vid den
tidpunkt då "genmälet" i "Driftpersonalen"
skrevs hade, icke "knappa 34,000" utan
betydligt över 35,000 medlemmar. Under
enbart första kvartalet i år tillfördes
nämligen vårt förbund mer än dubbelt så
många nya medlemmar som hela
"Driftpersonalförbundet" räknar. Allt talar för att
vårt fortsatta organisationsarbete kommer
att giva liknande resultat. Mörkare torde
framtidsutsikterna te sig för bl. a.
"Driftpersonalförbundet", som har sig den minst
sagt otacksamma uppgiften förelagd, att
övertyga vissa arbetarekategorier om att
de böra återgå till en organisationsform,
som redan vid sekelskiftet övergavs såsom
ohjälpligt efterbliven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
