Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1937 - 40-timmarsveckan - Svar på “genmäle“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILAR BET ÄREN
73
Svar på "genmäle".
I vårt marsnummer lämnade vi en
redogörelse över gången av de senaste
riksavtalsförhandlingarna och över de
resultat, som därvid uppnåddes. På grund av
att representanter för den lilla skråjunta,
som numera kallar sig
"Driftpersonalförbundet", på ett par platser sökt inbilla
godtrogna människor, att de förbättringar
för specialarbetarna, som det nya avtalet
medförde, uteslutande vore en frukt av de
insatser "Driftpersonalförbundets"
för-handlingsdelegerade gjorde, ansågo vi oss
också i förbigående böra nämna några ord
om hur det nya specialarbetareavtalet kom
till. Det vi härvid anförde utmynnade i
en försäkran om, att
"Driftpersonalförbundets" delegerade icke på minsta sätt
påverkat utformningen av
specialarbetareavtalet. Vi tillade att endast de
specialarbetare inom textilindustrin, som stå anslutna
till vårt förbund — och det är ju
dessbättre det överväldigande flertalet — äro i
tillfälle att öva direkt inflytande på
ordnandet av denna arbetaregrupps villkor.
Detta vårt lilla påpekande har tagits
mycket illa upp av
"Driftpersonalförbundets" fackblad, som emellertid noga aktar
sig för att ens försöka vederlägga vad vi
iscensätta ett ömsesidigt lurpassande, som
skulle verka i högsta grad deprimerande,
kan hindra. Och om t. ex. dessa stater
kunde enas om en övergång till
40-timmars-vecka, skulle de stå skyddslösa gentemot de
länder, som vägra ratifikation? Ingalunda
— ty vad en ensam stat icke vågar sig på
ifråga om skyddsåtgärder, kan lätt och
utan risk ordnas i samarbete med
"likasinnade".
Svenska Textilarbetareförbundet
hälsar med tillfredsställelse 23 :dje
internationella arbetskonferensens beslut om
begränsning av textilarbetarnas arbetstid
och känner sig förpliktat att göra vad det
kan, för att bringa konventionen i praktisk
tillämpning inom den svenska
textilindustrien.
anfört. Tvärtom medgiver den herre, som
fört pennan i "Driftpersonalen", att
"Driftpersonalförbundet" för närvarande
har större möjligheter att försvara sina
medlemmars intressen vid tolkningstvister
än vid uppgörelser om nytt avtal. Han
söker göra gällande att representanter för
"Driftpersonalförbundet" aldrig sökt
inbilla någon, att det var detta förbund, som
genom kraftfulla insatser vid
förhandlingsbordet säkrade de förmåner, som
upp-görelsen tillförde specialarbetarna. Vårt
påstående, att "Driftpersonalförbundet"
velat taga äran av förbättringarna i
specialarbetareavtalet, betecknas som en "ren
konstruktion", men några rader längre
fram i artikeln heter det:
"Hade det varit sant att vi ej påverkade
utformningen av specialarbetarnas arbetsvillkor, fàr man
väl tillskriva slumpen, att resultatet blev som det
blev."
Och vidare säges det:
"Textilarbetareförbundets hela taktik gick ut
på en förbättring för timlönsarbetarna, d. v. s. ds
sämst ställda grupperna. Men dit räknar inte
Textilarbetareförbundet specialarbetarna."
Alltså — samtidigt som vederbörande
söker fria "Driftpersonalförbundets"
representanter för misstanken att ha sökt
förgylla upp detta förbunds insatser vid
riksförhandlingarna har han panna att
försöka inbilla sina läsare, att
specialarbetarna lämnades i sticket av
Textilarbetareförbundet men togos om hand och
räddades av "Driftpersonalförbundet". En i
sanning "dyrbar" argumentation!
Sanningen är, att
"Driftpersonalförbundets" insatser vid förhandlingsbordet
icke påverkade en enda stavelse eller
placeringen av minsta lilla skiljetecken i
spe-cialarbetareavtalet. Det torde också ha
varit känslan härav, som avhållit
vederbörande från att försöka vederlägga vad
vi sagt i Textilarbetaren, ty lejonparten av
"Driftpersonalens" s. k. genmäle utgöres
av barnsliga lamentationer kring ett tema,
som man skulle kunna giva rubriken: "Är
det synd att spela priffe i pauserna vid en
avtalsförhandling?" Vi ha aldrig nämnt
en stavelse om
"driftpersonalförhandlar-nas" priffeeskapader men vi kunna å
andra sidan icke förvåna oss över, att vissa
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>