Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1937 - Yrkesinspektionen måste leta sig fram till nystartade textilföretag, av Fr. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEXTIL ARBET ÄREN
Yrkesinspektionen måste leta sig
fram till nystartade
textilföretag.
Arbetarskyddslagen måste omarbetas.
I inlaga till Socialstyrelsen framhåller
yrkesinspektrisen, att under 1936 års
inspektioner man påträffat en del nya
arbetsplatser, huvudsakligen nyupprättade
fabriker i trikåbranschen. Då
anmälningsskyldighet till yrkesinspektionen om
nystartade arbetsställen, säger inspektrisen
vidare, ej finnes i lag påbjuden, är det
oftast en tillfällighet, som gör att dessa nya
fabriker påträffas. Sålunda hörde jag —
heter det vidare — talas om under en av
mina inspektionsresor i Västergötland, att
på landsbygden inom ett visst område en
del trikåfabriker hade startats. Då dessa
platser voro mycket svåra att nå från
järnväg eller busslinjer, tog inspektrisen en bil,
som under 3 dagar tack vare chaufförens
lokalkännedom förde henne omkring till
cirka 30 arbetsplatser. De flesta av dessa
voro ej besökta förr.
Det måste anses synnerligen
otillfredsställande, säger inspektrisen, ur
arbetarskyddssynpunkt, att yrkesinspektionens
befattningshavare skola leta sig fram till
eventuella nystartade fabriker. Om
arbetarskyddslagen, vilket man hoppas, ånyo
kommer att omarbetas, vore det av
behovet påkallat att införa anmälningstvång i
lagen. Detta är ju ett önskemål, som
yrkesinspektionen gång efter annan
framlagt ända sedan lagens tillkomst, men som
ännu icke vunnit beaktande.
Det har det senaste året mycket klagats
över, att yrkesinspektionen kan så föga
göra och över att bristen på hygien i svensk
industri är så påtaglig m. m. Då
klagomålen på yrkesinspektionens arbete — heter
det vidare — icke endast bottnar i fåtalet
inspektörer jämfört med det alltmer
stigande antalet arbetsplatser och arbetare
utan jämväl i arbetarskyddslagens vaga
bestämmelser, när det gäller ansvar och
straff vid förseelser mot lagen, har den
kvinnliga yrkesinspektionen gått in för ett
skärpande av dessa föreskrifter.
Inspek-trisens assistent B. Kronlund anger i
följande redogörelse grunder härför:
"På senare tid har då och då påpekats,
hur dåligt det är ställt ur hygienisk och
social synpunkt i svensk industri, huru
litet både av förmåga och makt som
yrkesinspektionen har i detta hänseende och hur
litet av privat initiativ, som trots stigande
konjunkturer sättes in på denna punkt.
Yrkesinspektionens befattningshavare,
som åter och åter, år efter år, inspekterat
fabrikerna i landet, ha en helt annan
uppfattning av det hygieniska
framåtskridandet.
Otvivelaktigt finnas dock alltjämt
arbetsställen, som utan att ha sådana brister,
att förfarandet enligt arbetarskyddslagens
par. 38 kan vara motiverat, dock icke
uppfylla arbetarskyddslagens krav. Ställer
arbetsgivaren sig avvisande och
oförstående, har yrkesinspektionen med nuvarande
arbetarskyddslag mycket liten möjlighet
att åstadkomma förbättrade förhållanden.
Det kan därför vara mer än väl motiverat
att i detta sammanhang ställa den frågan,
huruvida icke tiden nu är mogen för en
ändring av arbetarskyddslagen så, att även
paragraferna rörande skydd för olycksfall
och ohälsa sanktioneras på något sätt,
antingen genom att belägga brott mot dessa
paragrafer med bötesstraff eller ännu
hellre genom att ge yrkesinspektörerna, i
likhet med hälsovårdsnämnden enligt par. 29’
Hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919,
möjlighet att framtvinga
genomförande-av givna anvisningar genom
vitesföreläggande. Lagen har ju dock nu varit
gällande i 25 år, och under denna långa tid bör
dess ledande princip så ha trängt in i det
allmänna medvetandet, att det kan anses
berättigat att ge lagen mera kraft och
skapa möjlighet att säkerställa
genomförandet av dessa bestämmelser.
Det är mycket litet tilltalande för en
övervakande myndighet att mot en
tredskande icke kunna genomdriva efterföljd
av lagens klara bokstav. Mycket har
givetvis kunnat och kan alltjämt åstadkommas
genom råd och anvisningar i
samförståndets anda, men det har alltid funnits, finns
och kommer troligen alltid att finnas
sådana människor, som icke låta sig påverkas
på övertygelsens väg, utan där det är
nödvändigt kunna sätta makt bakom orden."’
Fr. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
