Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1938 - Axplock ur tygtryckets historia, av Fr. N. - Textilarbetareinternationalens generalråd - Löner och arbetstid i Sverge - Fastighetsarbetarna till LO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 TEXTIL ARBETA REN
i Manchester, erhållit patent på en
valstryckmaskin. Det blev dock elsassaren E.
P. Oberkamf, som skulle få äran av
valstryckmaskinens konstruerande och dess
allmänna användning. År 1780 byggde
han den maskin, som sedan skulle vandra
ut över den europeiska kontinenten. Född
1738 i Weissenburg i Franken, inrättade
han ett kattuntryckeri i Jony vid
Versailles, vilket hade ett betydande inflytande
på den franska industrins utveckling.
Maskinen arbetade ej blott fortare utan även
mycket bättre än trycket för hand. En
arbetare förfärdigade med densamma lika
mycket som 100 arbetare med 100
biträden tidigare medhunno. År 1805 utfördes
första gången förbindelse mellan
reliefvalsar av trä och kopparvalsar, vari
mönstret var graverat.
Själva tyckmetodens fullkomning gick
hand i hand med maskinens, kraftigt
understödd av kemin, och utmärkta
vetenskapsmän vände sig åt denna gren av
teknologien för att giva den en säker,
vetenskaplig grund.
Handtrycket blev dock, trots allt flera
utomordentliga maskiner, i många fall
oumbärligt. Man fortfor att använda
formar eller s. k. modeller av trä. I
Tyskland gjordes dessa vanligen av vilt
päronträ, i Frankrike av bok och idegran, i
England även av tropiska träslag. Som
träformar snart blevo utnötta, var det ett
framsteg, då man först 1837 — alltså för
100 år sedan ■—• började därav taga
matriser av gips och av dessa åter i en legering
av bly, vismut, tenn etc. så många
avgjutningar (klichéer) man behagade.
Tryckningen skedde på tryckbordet. Tyget
avvecklade sig däröver från en vals vid
taket. Bredvid bordet stodo färgkasten med
den flytande färgen. Denna ströks med
en pensel på ett i ram spänt kläde.
Tryckaren borttog färgen genom påtryckning
av modellen, satte den senare på tyget, gav
ett lätt slag därpå med en träslägga och
fortfor så alltjämt.
Genom valstrycket med maskin blev
dock kattuntrycket en verklig
storindustri, som successivt utvecklades oerhört.
En redogörelse härför ligger dock utom
ramen för denna artikel.
Fr. N.
Textilarbetareinternationalens
generalråd
var under dagarna den 27—28 januari
samlat till överläggningar i Blackpool, England.
Sammanträdet hade kommit till stånd
uteslutande för att överlägga om vad som kan ocli
bör göras för att aktualisera frågan om
införande av 40 timmars arbetsvecka inom
textilindustrin och för att förmå regeringarna i de
s. k. textilstaterna, att snarast möjligt
ratificera den konvention om 40-timmarsvecka för
textilindustrins vidkommande, som antogs vid
Internationella arbetskonferensen i Genève
1937.
Vårt förbund företräddes vid
generalrådets sammanträde av förbundsordföranden
Gösta Wennström.
Löner och arbetstid i Sverge.
Socialstyrelsens lönestatistik för år 1936
visar att antalet arbetare inom industrin
ökats med omkring 25,000 eller med cirka 6
procent från 1935 till 1936. Ökningen har
fortsatt även under år 1937 och preliminära
beräkningar tyda på att stegringen utgör
cirka 7 procent i förhållande till 1936.
Enär samtidigt med arbetarantalets
tillväxt även den genomsnittliga arbetslönen pr
timme räknat undergått en mindre höjning,
visar industrins totala lönebudget för arbetare
en stegring under 1936 med drygt 100,000,000
kronor eller cirka 8 procent i förhållande till
1935. Att döma av en inom socialstyrelsen
pågående undersökning synes denna
gynnsamma utveckling ha fortsatt i ökat tempo
under 1937. Den till arbetare utbetalade
lönesumman torde under 1937 ha överstigit 1,300
miljoner kronor, eller vara drygt 10 procent
högre än år 1935.
Fastighetsarbetarna till LO.
Svenska Fastighetsarbetareförbundet, som
räknar cirka 4,000 medlemmar, har sökt
inträde i Landsorganisationen och även beviljats
sådant.
Det nya LO-förbundet har till uppgift att
organisera portvakter, gårdskarlar och
värmeledningsskötare. Anslutningen till
Landsorganisationen räknas från den 1 jan. 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
