Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1938 - Till textilarbetarna i Sjuhäradsbygden, av G. E—d - Antalet olyckor i arbetet ökar - Övertidsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 TEXTIL ARBETA REN
Till textilarbetarna i
Sjuhäradsbygden.
Sedan mer än 10 är tillbaka ha arbetarna 1
Borås med omnejd, den s. k. Sjuhäradsbygden,
haft ett eget tidningsföretag —
Västgöta-Demo-kraten. Textilarbetarna, som utgöra det
dominerande arbetarinslaget i dessa bygder, ha såväl
enskilt som genom sina organisationer gjort
ansträngningar för att. få detta tidningsföretag till
stånd och för att utveckla det vidare. Detta har
betytt betydande uppoffringar.
Som bekant ha alla landets arbetaretidningar
haft betydande svårigheter att övervinna —
svårigheter som bottnat i att. arbetarna icke givit sina
egna företag tillräckligt kraftigt stöd på rätt sätt,
d. v. s. genom att i första hand hålla sina egna
tidningar. Alltför många ha visat sig
ointresserade och handlat på ett sätt som gjort att man
kan fråga sig om de äro i besittning av
omdömesförmåga och sunt bondförnuft. Alltför många ha
betraktat arbetaretidningarna som undermåliga
och föredragit att följa sin tid via de stora
borgerliga nyhetsbladen. För mängder av
textilarbetare i Sjuhäradsbygden äro ännu i dag B. T. och
Westgöten liv- och husorgan.
Om det tidigare kunde anses förklarligt att en
del arbetare av gammal ohejdad vana höllo sig
med borgerliga tidningar, så kan det numera värö
sig förklaras eller försvaras. Icke så att jag vill
neka någon rätten att läsa vilken tidning han vill,
men sunda förnuftet borde väl ändå bjuda envar
att i första hand, hålla den tidning, för vars start
ocli utveckling den egna organisationen och
arbetskamraterna gjort betydande insatser och
uppoffringar, den tidning som i vått och torrt för
arbetarnas talan.
Västgöta-Demokraten står nu inför en
betydelsefull omdaning. Tidningens lokaler ha utvidgats
och moderniserats. Nya sättmaskiner ha
anskaffats och en stor rotationspress. Detta kommer att
medföra att tidningen får ökade tekniska
resurser — ökade förutsättningar att än mera effektivt
föra i första hand arbetarnas och icke minst
textilarbetarnas talan. Men denna utvidgning och
modernisering kostar pengar och kräver att vi
mobilisera ett ökat intresse för tidningen, att vi var
på sin ort verka för att giva tidningen den ökade
spridning, som också automatiskt medför ökat
inflytande åt tidningen och åt dem vars talan
tidningen för. Denna ökade spridning av Västgöta-
Demokraten måste i första hand vinnas i Borås
och i industrisamhällena i omgivningen.
Åtskilliga av industrisamhällena ha redan gjort allt som
rimligtvis kan begäras. Andra däremot böra ha.
förutsättningar att nå bättre resultat. Nu böra.
vi, kort och gott, enas om att med det snaraste
göra Västgöta-Demokraten till Sjuhäradsbygden»
största och mest spridda tidning. Den
organiserade arbetare, som icke medverkar härtill utan
föredrager att vänta till dess andra dragit fram
lasset, han visar också att han icke känner
solidaritet med sin rörelse, men gärna tar för sig sin
del av de frukter, som denna rörelse förmår skapa.
G. E—d.
Förestående bör begrundas även av
textilarbetare, bosatta inom andra arbetartidningars
spridningsområden.
Red.
Antalet olyckor i arbetet ökar.
År 1932 förekommo 116,000 registrerade
olycksfall här i landet. 1933 steg siffran till
117,000, 1934 till 135,000, 1935 till 150,000,
1936 till 162,000 och beträffande 1937 har man
preliminärt beräknat att icke mindre än
188,000 anmälningar om olyckshändelser
gjordes.
Även om man har i minnet att stegringen
delvis förklaras av den ökade arbetstillgången
med därav ökat arbetareantal, av bättre
rapportering om inträffade olyckor o. s. v., så
mana siffrorna i alla fall till eftertanke. Do
giva också belägg för det berättigade i kravet
på en effektivare yrkesinspektion.
Övertidsarbetet.
I enlighet med § 7 mom. 3 lagen om
arbetstidens begränsning lämnade Arbetsrådet
under 1937 i 116 fall tillstånd att vid
textilfabriker använda sammanlagt 712 arbetare till
övertidsarbete under sammanlagt 52,729
timmar. Det var i dessa fall fråga om
övertidsarbete utöver de "ordinarie" 200
årstim-marna.
Arbetsrådet medgav under 1937 vidare, att
218 textilarbetare i åldern mellan 16 och 18
år fingo användas till övertidsarbete under
sammanlagt 15,137 timmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
