Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1938 - ABF:s specialkurser 1938 - Dålig arbetstillgång inom den norska textilindustrin - Semesterfrågan i Danmark - Avtalsrevision i Danmark - Ingen hejd på experimentlustan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
juli: Arbetarrörelsens historia, John Lindgren;
Fackföreningsrörelsens ekonomiska problem,
Frans Severin; Psykologi, H. Wahlund. 17—29
juli: Kommunalkunskap I, Ruben Wagnsson;
Socialpolitik, O. R. Wangson; Brittisk-Nordisk kurs,
G. Hirdman. 31 juli—12 aug.: Kommunalkunskap
II, E. Sjödahl; Internationella problem, Sven
Backlund; Fackföreningskunskap I, Gösta Ronner.
14—26 aug.: Fackföreningskunskap II, T.
Karlbom; Skönlitteratur, John Berg; Socialism, G.
Hirdman.
Kurserna i Bommersvik: 9—21 oktober:
Kommunalkunskap III, ledare G. W. Källman;
Fackföreningskunskap III, Axel Granath.
För närmare upplysning se ABF:s tidning eller
tillskriv ABF:s centralbyrå, Barnhusgatan 20,
Stockholm C.
Dålig arbetstillgång inom den
norska textilindustrin.
Det är sedan någon tid tillbaka synnerligen
illa ställt med arbetstillgången inom den
norska textilindustrin. Man synes både på
arbetare- och arbetsgivarehåll vara överens om, att
den våldsamt ökade importen av textilalster
bär skulden till detta förhållande.
Inskränkningar i driften och arbetstiden
ha företagits i flera etapper och av vårt
norska broderförbunds cirka 8,500 medlemmar
arbetade i början av mars månad cirka 70
procent mellan 5 och 3 dagar i veckan. 10
procent av medlemmarna voro helt arbetslösa.
Semesterfrågan i Danmark.
Det danska förslaget om semesterlag
framlades den 8 februari. Enligt förslaget få de
arbetare, som omfattas av detsamma, 12
arbetsdagars semester, om de haft full
sysselsättning hela det senaste året. Arbetare, som
icke haft anställning hela året, får en
semesterdag för varje månad han varit sysselsatt.
Semesterersättningen utgår med 4 procent på
den under året uppburna arbetslönen.
Lagförslaget omfattar praktiskt taget alla
arbetare, med undantag för lärlingar, för
vilka särskilda semesterbestämmelser finnas. Det
gäller alltså även lantarbetare och sjöfolk,
ehuru för dessa arbetarekategorier särskilda
regler föreslås.
I Danmark ha tidigare omkring 215,000
arbetare haft rätt till årlig semester, de flesta
med 6 arbetsdagar per år. Mellan 30,000 och
40,000 arbetare ha dock redan längre semester
än 6 dagar.
Avtalsrevision i Danmark.
Vid årsskiftet träffade vårt danska
broderförbund, efter ingående förhandlingar, en
avtalsuppgörelse, som innebär att
arbetsförhållandena för förbundets cirka 16,000
medlemmar äro ordnade för två år, alltså till
årsskiftet 1939—1940.
Uppgörelsen innebär bland annat att
lönerna höjts med i genomsnitt cirka 7 proe.
Ingen hejd på experimentlustan.
Det experimenteras alltjämt friskt med
nya spånadsämnen eller med att förbättra
gamla beprövade sådana.
Från Ryssland meddelas, enligt senaste
nummer av Textilarbetareintemationalens
Underrättelser, att får, som utfodras med en
särskild kost, innehållande ämnet tallium,
få färgad fäll, varigenom senare färgning av
ullen blir överflödig. Det uppgives t. o. m.
att om man ger fåren vissa mängder tallium
så fälla de själva den utväxta ullen, vadan
arbetet med klippningen kan sparas.
Tiden får givetvis utvisa, kommenterar
Tom Shaw, vilket värde dessa experiment ha.
Den underbara utvecklingen inom
konstsilke-industrin har lärt oss, att man måste vara
mycket försiktig i sina förutsägelser
beträffande nyheter.
Angående stapelfasens utveckling veta vi
ännu ingenting bestämt. Det är dock
sannolikt, att konstull, framställd av stapelfas, skall
visa sig mera användbar än s. k. mjölkull. I
samband härmed är det av intresse erfara,
att redan för cirka 30 år sedan beviljades
i Tyskland patent på en metod för
framställning av ull ur mjölk. För närvarande är
det Italien, som i första hand intresserar sig
för "mjölkullen", som där kallas Lanital.
Slutligen kan nämnas, att man lär ha
kommit underfund med att ett visst slag
bönor skulle lämpa sig för framställning av
konstull och från Tyskland kommer, som
kronan på det hela, meddelande om att man,
naturligtvis efter årslånga förberedelser,
lyckats framställa konstull av — fisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
