Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1938 - Regering och arbetsgivare i England motarbeta 40-timmarsveckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 TEXTIL ARBETA REN
Regering och arbetsgivare i England motarbeta
40-timmarsveckan.
Följande återgives efter
Textilarbetarein-t er nationalens Underrättelser, redigerade av
generalsekreteraren, Tom Shaw:
För någon tid sedan sipprade det ut, att
Internationella Arbetsbyrån övervägde vad
som var att vidare göra med hänsyn till den
internationella textilindustrin. På grund av
uppnådd majoritet i Genève kom en
konvention om genomförande av 40-timmarsvecka
inom textilindustrin till stånd, men därmed var
icke saken slutförd. Slutligen förelades ett
förslag om tillsättande av ett utskott på 15
personer, bestående av tre representanter för
förvaltningsrådet (vardera en regerings-,
arbetsgivare- och arbetarerepresentant) jämte
tre av textilarbetsgivareföreningarna utsedda
sakkunniga, tre experter, utsedda av
textilarbetareförbunden, och slutligen sex experter,
utsedda i samförstånd med regeringarna i de
mest betydande textilländerna.
Med förvåning har det konstaterats, att
den brittiska regeringsrepresentanten motsatt
sig tillsättandet av ett dylikt utskott under
framhållande av hundrade olika faktorer, som
ett sådant utskott måste taga under
övervägande. Vidare lär han ha yttrat, att
samarbetet mellan de berörda länderna, som "började
så gynnsamt i "Washington, skulle vad
Storbritannien beträffar ha blivit allvarligt stört’’.
Vad detta hemlighetsfulla yttrande betyder
— om det över huvud taget betyder något —
återstår att gissa.
Den brittiska regeringen motsätter sig
sannolikt varje förslag till förkortning av
arbetstiden för manliga arbetare och kommer
säkerligen icke att väja för några ursäkter, om de
äro än så ihåliga, för att förhindra fattandet
av ett beslut. Det är ingenting annat än
tomma ursäkter från regeringens sida, om den
anför hundrade svårigheter, som icke ha
någonting med de verkliga orsakerna till dess
motstånd att göra. Handlingar tala
tydligare än ord.
Det var med fullt samförstånd från såväl
den brittiska regeringens som de brittiska
arbetsgivarnas sida, som konventionen om
48-timmarsvecka kom till stånd år 1919 i Wash-
ington. Hittills har den engelska regeringen
•— nästan den enda av regeringarna i de
civiliserade länderna — vägrat att ratificera en
konvention, till vars antagande såväl
regeringen som arbetsgivarna och arbetarna gåvo sitt
samtycke i Washington. Det är därför helt
enkelt hyckleri från den engelska regeringens
sida om den fortfarande anför uppdiktade
orsaker för motarbetande av en aktion och
uttalar maskerade hotelser.
Att de brittiska arbetsgivarna understödja
regeringen eller tvärtom är icke ägnat att
längre väcka förvåning. Deras inställning till
industriella frågor synes vara fullt
samstämmig. Den engelska regeringen har icke endast
motsatt sig tillsättandet av det av I. A.
ursprungligen föreslagna utskottet, utan har
dessutom förklarat, att "den engelska
regeringen måste reservera sig i fråga om sitt
beslut om samarbete", om ett sådant utskott
som det föreslagna skulle komma till stånd.
Under alla förhållanden veta de engelska
textilarbetarna nu tydligt och klart, var de stå.
Men icke ens den engelska regeringen kunde
förhindra, att något skedde. I stället för det
ursprungliga förelagda förslaget beslöts med
21 röster mot 6 att tillsätta ett förberedande
utskott, bestående av vardera fem ledamöter
av regerings-, arbetare- och
arbetsgivaregrupperna inom Internationella Arbetsbyrån i
syfte att närmare studera rapporten från
trepartskonferensen i Washington, varefter
förvaltningsrådet skall erhålla rapporter med
förslag rörande de åtgärder, som
Internationella Arbetsbyrån bör vidtaga.
Det skulle vara intressant att höra, hur den
engelska regeringen förhåller sig till beslutet
om tillsättandet av ett dylikt utskott. Om
den motiverade sitt motstånd mot det
ursprungligen föreslagna utskottet därmed, att
detta utskott icke kunde känna till alla de
punkter, som vore av vikt att taga under
övervägande, måste regeringens inställning i
konsekvens därmed vara ännu mera avvisande till
det nu fattade beslutet. I det utskott, som
tillsatts, torde det icke finnas en enda
textilarbetare, som känner till textilindustrin ur
internationell synpunkt, och det är högst san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
