Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1938 - På studieresa genom sju textilstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
79
åtminstone inom textilindustrin. D. v. s.
tarifflönerna för män och kvinnor äro olika,
även om skillnaden inte synes vara så stor
som inom den svenska textilindustrin, men
vid arbete på ackord tillämpas samma
beräkningsbasis för både kvinnliga och manliga
arbetare vid samma arbete. I ett
kollektivavtal finner jag t. o. m. följande anteckning:
"Kvinnlig arbetare, som uppnår samma
arbetsresultat som en manlig arbetare, erhåller
samma lön som denne, förutsatt att inga
andra överenskommelser föreligga."
"Förutsättningen" kan visserligen vara ett kryphål,
men man försäkrade mig att i praktiken
till-lämpades likalönsprincipen.
Kartellsystemet synes få allt större
utbredning i Tjeckoslovakien och särskilt gäller
detta medelstora företag inom
bomullsspinneribranschen ävensom inom jutespinneri- och
väverierna, men även inom andra grenar
såsom trikåindustrin o. s. v. Enligt en
förordning av 1936 ha emellertid såväl arbetarna
som konsumenterna rätt att vara
representerade i dessa syndikat och företagen själva stå
under statlig kontroll. Det hela torde
emellertid ännu så länge stå på experimentstadiet,
och förordningen torde icke helt skydda
konsumenter och arbetare, men man räknar den
ändock som ett framsteg, då arbetsvillkor och
löner övervakas och sådana firmor, som
hittills icke haft kollektivavtal, tvingas att
upprätta dylika.
Bostadsstandard.
Med undantag av hyrorna, som äro mycket
låga i Tjeckoslovakien — i en så pass stor stad
som Reichenberg t. ex. kan ett rum och kök
erhållas till en hyra av cirka 115 kronor per
år, omräknat i svenskt mynt — förefaller
bostadsstandarden där och i Sverge stå på
samma nivå då det gäller
industriarbetarebefolkningen. D. v. s. de som ha låga löner bo där
liksom här hemma i regel i omoderna bostäder
om ett rum och kök eller ett rum, och de
arbetare, som ha högre inkomst, bo givetvis gärna
i moderna bostäder.
I bostadshänseende intaga alltså Sverge
och Tjeckoslovakien ungefär samma och en
enastående plats bland de demokratiska
länder, jag besökte, åtminstone med hänsyn till
antalet rum per familj, medan de övriga
länderna i detta avseende kunna uppvisa betyd-
ligt bättre siffror, även om bostäderna i dessa
andra länder på grund av, skulle jag tro, de
klimatiska förhållandena och måhända även
andra orsaker icke alltid äro så ombonade
kanske som bostäderna i Sverge i de flesta
fall åtminstone äro. Svenskarna ha ju ett
visst medfött sinne för det som är stabilt och
för ordning och trevnad, även om naturligtvis
nyanserna i detta hänseende äro vitt skilda
även här. Dessutom fordrar ju vårt klimat,
att eldstäder i regel måste finnas i de rum,
som användas, medan sådana ofta kunna
undvikas i länder med mildare klimat och
byggnadskostnaderna därför nedbringas. I
sovrum t. ex. förekomma ju så gott som aldrig
eldstäder, och f. ö. användas de inte, om det
också finns sådana. Jag vet mycket väl, att
vi gärna och med en viss rätt förresten skryta
med våra välbyggda, nya bostadshus, men det
kan också Tjeckoslovakien göra. Stora
kvarter med bekvämt inredda bostadshus växa upp
överallt, särskilt i städerna, och själv gjorde
jag ett besök i ett bostadshus i funkisstil med
mycket moderna våningar och hiss, som skulle
motsvara typen av våra TI. S. B-hus, men
hyrorna voro givetvis högre här än för de
omoderna lägenheterna, men ändock billigare än
i Sverge. Det är visserligen sådana
lägenheter, som vi drömma om såsom
minimiframtids-perspektiv för alla men som tyvärr ännu så
länge de lågt avlönade, vad yrke de än må ha,
inte kunna tänka på. Då jag emellertid
ytterligare ämnar beröra bostadsfrågan i den
sammanfattning över gällande förordningar
och rådande förhållanden i de olika länderna
i jämförelse med Sverge, vilken jag avser att
göra då jag avslutar serien, går jag icke nu
närmare in på ämnet.
Organisationsförhållandena.
I Tjeckoslovakien, som till största delen är
katolskt även om republiken officiellt frigjort
sig från den romersk-katolska kyrkan och en
stor del av befolkningen är konfessionslös, är
organisationsfrågan ett ständigt aktuellt
problem, icke minst av religiösa skäl. F. n. finns
det fem textilarbetareorganisationer av någon
betydelse i Tjeckoslovakien, nämligen de
tysktalande och tjeckisktalande
textilarbetareförbunden, som båda tillhöra
Textilarbetareinter-nationalen och som torde vara de största. Det
förra, som har sitt säte i Reichenberg, har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
