Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1938 - På studieresa genom sju textilstater. II, av Märtha Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
105
På studieresa genom sju textilstater.
Iakttagelser och intryck från en 10 veckors rundfärd genom Tjeckoslovakien,
Tyskland— Österrike, Schweiz, Frankrike, Belgien,
Holland och England.
II.
Ännu störta okuvade, vilda och vackra vattenfall
här och där utför alpstupen i det
elektrifierade Schweiz.
Schweiz.
I fråga om sociala åtgärder på det
industriella området i Schweiz är det först och
främst fabrikslagen, som reglerar arbetstiden
etc., man fäster sig vid. Den är en s. k.
Bun-desgesetz, alltså stiftad av
förbundsförsamlingen som sådan och gäller lika för samtliga de
25 kantoner, som Schweiz är uppdelat uti. D.
v. s. antalet kantoner är egentligen 22, men
tre av dessa äro uppdelade i två var för sig
självständiga halvkantoner. Alla av
förbundsförsamlingen antagna lagar äro alltså
obligatoriska för de olika kantonerna. Men
dessutom kunna dessa i sin tur stifta egna lagar,
vilket även sker, och det visar sig också att
sociallagstiftningen varierar från den ena
kantonen till den andra. En del kantoner
kunna på så sätt ha en bättre
sociallagstiftning än de andra. Detta gäller bl. a. kantonen
Zürich, som anses vara en av de främsta på
detta område.
Bestämmelserna i fabrikslagen äro, som
sagt, synnerligen iögonenfallande och så
fördelaktiga i jämförelse med arbetstidslagen i
andra länder, inte minst då det gäller vårt
land, att de förtjäna ett mera detaljerat
omnämnande. Undantag måste givetvis göras
för Frankrike, som de senaste par åren
intagit en särställning i detta avseende.
Lagen innefattar visserligen olika
bestämmelser beträffande övertid för vuxna
manliga och kvinnliga industriarbetare samt
ungdom mellan 16 och 18 år, men maximum är i
sin helhet relativt lågt. Medan t. ex. den
svenska arbetstidslagen medgiver uttagande
av 200 övertidstimmar per år utan tillstånd
av vederbörande myndigheter och ytterligare
150 timmar per år efter vederbörligt tillstånd
eller sammanlagt 350 övertidstimmar
åtminstone i fråga om vuxna arbetare och
eventuellt, efter ansökan därom, även för
minderåriga fyllda 16 men ej 18 år, kunna enligt
den schweiziska fabrikslagen kvinnliga
arbetare över 16 år och manliga arbetare mellan
16 och 18 år användas till övertidsarbete
under högst 140 timmar per år. Manliga
arbetare över 18 år kunna användas till
övertidsarbete under maximum 2 timmar per dag
under 80 dagar eller sammanlagt 160 timmar
per år. I ytterst extrema fall kan denna
gräns för manliga arbetare överskridas något
liksom även antalet timmar per dag.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
