- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXV. 1938 /
110

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1938 - På studieresa genom sju textilstater. II, av Märtha Holmström - 14 proc. av hemmasvenskarna anslutna till L. O.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

TEXTIL ARBET ÄREN

ket gammalmodiga maskiner och metoder. Så
t. ex. sysselsätter sidenindustrin i Lyon
alltjämt i mycket stor utsträckning s. k.
hemarbetare, d. v. s. arbetare som ha ett par
varp-respektive vävstolar i en lokal intill bostaden,
där ofta hela familjen eller medlemmar av
släkten deltager i de olika arbetena.
Familjefadern utför dock i allmänhet själva
vävningen. Yrket som hemarbetare har gått i
släkten generationer igenom. Många av de
stora företagen sägas sysselsätta sådana
hemarbetare med upp till hälften av
arbetarstammen. Dessa "hemmafabriker" äro i
regel koncentrerade till särskilda kvarter, och i
den stadsdelen, där dessa finnas i mycket stor
omfattning, har också minnet av
jacquard-stolens uppfinnare hugfästs. Bl. a. har en
gata givits hans namn. Det var ju i denna
miljö Joseph Marie Jacquard föddes och
växte upp — fadern var sidenvävare och modern
mönsterläserska — även om han till en
början inte ägnade sig åt samma yrke som
fadern.

Dessa hemarbetare ha emellertid ständigt
utgjort en källa till oro. De ha varit
besvärliga ur organisationssynpunkt och även i
fråga om arbetstiden. Det är ju synnerligen
viktigt särskilt med den skarpt begränsade
arbetstid, som enligt den nya lagen gäller i
Frankrike, att dessa arbetare inte överskrida
tiden, men det är också synnerligen svårt att
effektivt kunna kontrollera detta. De ha
nämligen även efter arbetets slut i
fabrikerna för dagen tillgång till elektrisk kraft för
sina vävstolar och kunna alltså arbeta
obegränsad tid så gott som.

I S: t Étinne, en stad några mil från Lyon
och centrum för bandfabrikationen, finns det
också dylika hemarbetare i stor utsträckning,
men här har man möjlighet att effektivt
kontrollera dessas arbetstid, därigenom att den
elektriska kraften till deras maskiner kopplas
ifrån samtidigt med arbetets avslutande för
dagen i fabrikerna, då dessa senare och
hemarbetarna här utnyttja samma kraftledningar
för sina maskiner.

Även inom bandindustrin, som ju också
räknas till sidenindustrin, använder man sig
av mycket gamla metoder och även mycket
gamla maskintyper. Orsaken till att man
inom sidenindustrin håller sig kvar vid de
gammaldags metoderna och maskintyperna torde
nog icke enbart vara koservatism, utan i stor

utsträckning även den, att varan är
ömtåligare och fordrar mera hänsyn än ylle- och
bomullsvaror t. ex. Automatstolar sade man
sig exempelvis inte kunna använda vid
sidentillverkningen. För de lyxbetonade varorna
betjänade varje vävare endast en stol och vid
litet enklare varor två stolar. Över huvud
taget kan man knappast nämna ordet
rationalisering i samband med sidenindustrin.

Märtha Holmström.

14 proc. av hemmasvenskarna
anslutna till L. O.

Vid utgången av år 1937 voro av 6,284,700
hemmasvenskar 840,234 anslutna till
Landsorganisationen, vilket var liktydigt med att
13,4 % av landets invånare voro medlemmar
av till L. O. anslutna förbund. Den 31 juli
i år hade LO:s medlemsantal ökats till 879,630
och därmed hade organisationsprocenten
stigit till ungefär jämt 14.

Då man utan överdrift torde kunna
räkna med att det bakom varje till LO ansluten
svensk står i medeltal ytterligare två svenska
medborgare (de anslutnas anhöriga) kommer
man till det resultatet, att för närvarande
cirka 2,640,000 svenskar direkt eller indirekt
äro knutna till vår fackliga
landssammanslutning.

På andra plats ifråga om
organisationsprocenten kommer Frankrike. Av 41,950,000
fransmän äro 5,400,000 anslutna till den
franska landsorganisationen, d. v. s. 12,9 %.
Danskarna belägga tredje platsen med 451,629
till landsorganisationen anslutna av en
befolkning på 3,749,000, d. v. s. 12,0 %. Av
2,907,000 norrmän voro den 31 december 1937
323,156 anslutna till norska L. O. Det blir
11,1 %. Av cirka 48,000,000 engelsmän och
skottar voro vid samma tid 4,700,000 anslutna
till brittiska L. O., alltså 9,9 %. Anslutna
till de fackliga landsorganisationerna -— d. v.
s. de till Fackföreningsinternationalen
anslutna — äro i övrigt 6,9 % av belgierna, 5,3 %
av schweizarna, 3,4 % av holländarna och 1,1
% av finländarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1938/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free