Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1938 - På studieresa genom sju textilstater. II, av Märtha Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
109
"igentagning av arbetstid" regleras även
genom bestämmelser om viss genomsnittstid
under viss period.
Vid tiden för min vistelse i Frankrike var
arbetslösheten inom textilindustrin ganska
stor — 10 % helt arbetslösa och 20—40
% partiellt arbetslösa. (I utlandet delar
man i allmänhet upp arbetslösheten i helt
arbetslösa och delvis arbetslösa.) Vissa
industrier arbetade endast 32 timmar per vecka,
och detta gällde i synnerhet
exportindustrierna.
I Frankrike gäller också obligatorisk
sjukvårds- och invaliditets- samt åldersförsäkring
under den gemensamma beteckningen
lAssu-rance Sociale, för vilken arbetsgivarna och de
anställda dela premierna. Sjukförsäkringen
medgiver visserligen understöd under endast
ett halvt år för en och samma sjukdom, men
man anser den ändock vara ganska
fördelaktig. Däremot medgiver åldersförsäkringen så
litet belopp per år, att ingen räknar med
densamma. Fackorganisationerna ha utarbetat
förslag om arbetarpensionsförsäkring, som
man hoppas skall bli antaget och att pension
skall utgå med 7—10 francs per dag (cirka
kr. 0: 75—1: 10). Beloppet är kanske inte så
imponerande, men levnadsomkostnaderna äro
låga, avsevärt lägre än här hemma.
Staten utbetalar arbetslöshetsunderstöd
under en tidrymd av 190 dagar per år och
7—10 francs per dag, beroende på dyrorten.
Förutom detta understöd betala vissa
organisationer, särskilt
textilarbetareorganisationerna i norra Frankrike, där textilindustrin
är mest omfattande och koncentrerad,
understöd till sina medlemmar med ungefär lika
stort belopp.
Det finns troligen inte något land, som i
de flesta avseenden kan uppvisa en sådan
blandning av konservatism och nyorientering
som just Frankrike. Detta gäller också i hög
grad textilindustrin, som drives efter två
nästan diametralt motsatta metoder, nämligen
den konservativt inställda sidenindustrin i
Lyon med omgivningar och den övriga,
moderna textilindustrin i norra Frankrike,
koncentrerad till de stora städerna Lille, Roubaix,
Tourcoing, ävensom städerna Calais och
Caudry med flera.
Ett prov på modern arkitektur i den annars gamla
sidenyäyarestaden Lyon.
Då utrymmet i denna artikel inte
medger medtagandet av hela Frankrike, håller
jag mig nu till sidenindustrin och kommer
att i följande artikel behandla textilindustrin
i norra Frankrike.
Sidenindustrin har ju gamla anor i
Frankrike. De första sidenfabrikerna
anlades i Lyon i början på 1500-talet. Sedermera
förstördes industrin under franska
revolutionen 1792, men i början på 1800-talet
blomstrade den upp på nytt och har sedan dess
spelat en stor roll på världsmarknaden, även
om vissa grenar av sidenindustrin fått
vidkännas allt svårare konkurrens från andra
länder. Särskilt gäller detta de mera
ordinära sidenkvalitéerna, som i allt större
utsträckning börja tillverkas även i andra
länder. Många länder, som tidigare inte haft
någon sidentillverkning eller kanske ingen
textilindustri över huvud taget, ha börjat
sätta i gång sådan. Däremot torde
Frankrike ännu intaga rangplatsen i fråga om
lyx-kvalitéer i siden. Det tycks tydligen vara
svårt för andra länder att taga upp en mera
effektiv konkurrens med Frankrike på
speciellt detta område.
Det är också häpnadsväckande vackra
saker man tillverkar här. Vid en stor, gammal
sidenfabrik i Lyon visade man mig prover på
underbara stoffer, prover som voro upp till
60 à 75 år gamla. Inte en skiftning i de
vackra färgerna förrådde att det gällde så
gamla stoffer. Alltjämt tillverkar firman
raffinerade kvalitéer med inslag av guldtrådar,
silver- och guldlaméer för aftontoaletter och
andra saker enligt gamla recept.
Sidenindustrin är i mer än ett avseende
gammaldags. Man begagnar sig ofta av myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
