Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 TEXTILAR BET ÄREN
många konstatera att huvudavtalet innehåller
bestämmelser som i stället för att förlänga
förhandlingsproceduren kraftigt måste
medverka till att påskynda densamma. Vem har
t. ex. något att erinra mot bestämmelsen i § 3,
att lokal förhandling skall påbörjas snarast
möjligt och senast två veckor från dagen för
dess påkallande? Säkerligen icke de
avdelningarnas förhandlingsdelegerade, som
tidigare ibland vecka ut och vecka in fått tjata om
förhandlingar och mötts med många gånger
krystade undanflykter och
uppskovsanledningar. Vem vill protestera emot att central
förhandling skall påbörjas snarast möjligt och
senast tre veckor efter det den påkallats? I vart
fall icke Textilarbetareförbundets
förhandlare och detta trots att vår motpart icke gärna
kan tillvitas att ha slagit något rekord ifråga
om förhalning. Ha vi något att erinra emot
att en tvist i första hand skall göras till
föremål för förhandling mellan parterna, även om
den sedan måste föras till Arbetsdomstolen
eller på annat sätt bringas till slutligt
avgörande? Ingalunda, ty vi ha sedan länge, utan
undantag och utan att bli lidande därpå, följt
en sådan ordning. Lika litet lära vårt
förbunds medlemmar ha något att erinra emot
att förbundets medgivande måste inhämtas,
innan åtgärd av visst slag vidtages. Härvid
följa medlemmarna och avdelningarna lojalt
de stadgar förbundskongresserna antagit.
Såsom den mest betydande nyheten i
huvudavtalets förhandlingsordning, om man
jämför den med den vi redan länge tillämpat,
framstå otvivelaktigt
preskriptionsbestämmelserna. Men ligger det något orimligt i att
begränsa den tid som får förflyta mellan
upptäckten av ett förhållande, som man anser sig
böra påtala, och fram till dess saken föres på
tal till fyra månader ? Knappast. I vart fall
borde väl icke de, som då det gäller
handläggning av rättstvister (och andra än sådana
blir det näppeligen fråga om) finna
tiden så dyrbar, ha något att erinra. Samma
gäller om den andra bestämmelsen av samma
slag, vilken innebär att förhållande, som
ligger längre tillbaka i tiden än två år, även om
det icke varit känt, icke kan upptagas till
förhandling.
Ifråga om huvudavtalets kap. III (som
handlar om uppsägning av arbetsavtal och
permittering) ha icke ens de mest hysteriska
kritikerna vågat sig på att helt frånkänna
detsamma värde ur arbetarnas synpunkt. Man
har i stället vinnlagt sig om att genom minst
sagt fördomsfria uttolkningar av
bestämmelserna bagatellisera uppsägnings- och
permit-teringsvarslets betydelse. Sålunda har man
bl. a. förklarat att arbetsgivarna med stöd av
sista satsen i första stycket av § 2 nog skola
skaffa sig förevändningar att kringgå
varselplikten. Menar man att varselplikten skulle
varit fullständigt ovillkorlig och gällt även
driftstopp på grund av eldsvåda, åskslag och
andra olyckshändelser?
Textilavtalet är, liksom praktiskt taget
alla de stora riksavtalen, i här berört avseende
avfattat i enlighet med föreskrifterna i § 23,
Arbetsgivareföreningens stadgar. Detta
innebär att arbetsgivare ensam avgör i vilken
ordning avskedanden och permitteringar
skola företagas. Endast om vi ansett oss kunna
bevisa att man vid ett avskedande eller en
permittering trätt föreningsrätten, som
avtalet garanterar, för nära, ha vi ansett det
lönande att påkalla förhandlingar rörande
vidtagna åtgärder. Vi ha givetvis påkallat
förhandlingar även i fall där vi icke kunnat
bevisa att det gällt föreningsrätten, men ha då
oftast fått nöja oss med en hänvisning till att
avtalet icke ålägger arbetsgivare skyldighet
att giva skäl för sina åtgärder härvidlag.
Vad skulle vi nu i detta avseende vinna
genom anslutning till huvudavtalet?
I första hand skulle varseltiden både vid
avskedanden och permitteringar, då fråga är
om arbetare med minst ett års anställning,
utökas från 7 till 14 dagar. Härigenom vinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
