Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 TEXTILAR BET ÄREN
bostäderna samt välfärdsanordningar.
Samtliga fabrikslokaler, även de stora
korridorerna, voro ljusa och luftiga. Ett förbluffande
effektivt ventilationssystem höll luften
konstant frisk och vid jämn temperatur. T. o. m.
i företagets jättestora färgeri förändrades inte
luften nämnvärt ens vid full drift i färgeriet.
Man hade en känsla av att alla dessa stora
utrymmen faktiskt strängt taget inte voro
behövliga men att man velat göra sitt bästa för
att åstadkomma ett så lyckat resultat som
möjligt ur hygienisk synpunkt. Ett sinnrikt
och effektivt transportsystem underlättade
transporten mellan de olika avdelningarna och
våningarna. Man såg över huvud taget aldrig
någon människa transportera något på en
kärra eller bära en börda. Det hade förmodligen
också varit omöjligt med de avstånd, som där
voro. I fabriken stodo även hela rader av
trevliga och väl underhållna duschrum och
flera badrum till personalens förfogande.
Det var ett tilltalande "slöseri" med ljus,
luft och utrymme, som också tycktes ha en
fördelaktig inverkan på arbetspersonalen.
Man såg inte något drag av trötthet och
bitterhet eller likgiltighet, som man helt
naturligt ofta finner hos människor i en fabrik,
där jäktet inte ens i någon mån mildras av
sunda och trevliga lokaler. De flesta verkade
med andra ord glada och belåtna, men om
de verkligen voro fullt så belåtna med sin
tillvaro eller det kan delvis hänföras till
fransmännens naturliga glättighet och livlighet är
givetvis svårt att bedöma under ett kortare
besök, även om detta tog en halv dag i
anspråk.
Men det var, som sagt, inte endast
fabriksanläggningarna, som voro hypermoderna och
tilltalande. Ett helt litet samhälle av trevliga
arbetarbostäder om 3 rum och kök — en- eller
tvåfamiljshus — hörde till företaget.
Dessutom fanns det ett stort marketenteri och
restaurang ävensom storartade
sportanläggningar, och företaget hade även ordnat det så, att
arbetspersonalens barn omhändertogos på
da-gazma.
En stor del utav arbetarestammen
utgjordes av belgare, som dagligen fördes i bussar
över gränsen till och från arbetet. Då jag för
flera år sedan hade hört, att de belgiska
textilarbetare, som hade sina hem i Belgien men
arbetade i Frankrike, nöjde sig med lägre
löner, gjorde jag mig särskilt underrättad om
Bild från centrum ay Lille,
som delvis demolerades vid bombardemang under
världskriget, men som helt byggts upp igen.
hur det förhöll sig här och erfor, att belgierna
avlönas enligt gällande franska textilavtal.
Det var ett företag, som man inte kunde
undgå att anse såsom en mönsteranläggning
och som på sitt sätt kanske kan jämföras med
den stora, världsberömda chokladfabriken
Cadbury i England. Tyvärr synas sådana
anläggningar ännu så länge vara lätt räknade.
Det stora flertalet fabriker äro ännu trånga
och osunda i Frankrike såväl som på andra
håll.
Bostadsfrågan i Frankrike är ett kapitel
för sig. Här liksom i Schweiz, England,
Belgien och Holland råder dock den
uppfattningen att för en familj med barn måste två à
tre rum och kök vara minimum. Och detta
antal eller flera per familj finner man
egendomligt nog även i de mest bristfälliga hus.
Hyrorna i Frankrike äro ju också fabulöst
billiga, även om man bortser från det faktum,
att lönerna äro så pass låga i jämförelse med
lönerna här i Sverge t. ex. I Lille t. ex.,
denna stora fabriksstad, var hyran för en våning
om 3 rum och kök med hall och toalettrum,
inklusive värme, i ett modernt hus med hiss
cirka 360 kronor per år. I gamla hus var
hyran ännu lägre för motsvarande antal rum.
Om man räknar med att hyran i Frankrike
utgör 10—12 % av inkomsten, är det kanske
lättare att göra jämförelser med svenska
förhållanden. Att hyrorna äro så låga måste bero
dels på de låga byggnadskostnaderna, men
dels också på utförandet, som ju kan
förenklas på grund av de klimatiska förhållandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
