- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVI. 1939 /
46

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1939 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

TEXTIL ARBET A REN

tryckta taxor per pund sterling), får avdrag
.göras för försäkringsavgifter, etc.

Härav framgår, att en textilarbetare med
familj kan komma upp ganska högt i inkomst
utan att behöva betala något skatt. En familj
med tre barn med en inkomst på 9,000 kronor
har ingen skatt, medan en ensamstående med
samma inkomst får en skatt på cirka 800
kronor, om man räknar med ett par hundra
kronor i försäkringsavgifter eller dyl. i båda
fallen, vilket icke alls är omöjligt i England,
där vissa avgifter betalas till staden för
bostaden och som få dragas av vid deklarationen.
T. o. m. en familj med endast 2 barn och en
inkomst på 9,000 kronor kan vara befriad från
skatt, beroende på storleken av avdragen för
försäkringar, pensionsavgifter o. s. v., en
lärare t. ex. som har att erlägga mycket höga
pensionsavgifter. I varje fall blir skatten
under angivna förhållanden ytterst minimal.

Hyror och kläder spela ju också en
väsentlig roll vid bedömandet av levnadsstandarden.
Kläder, åtminstone konfektion, äro billigare i
England, och i allmänhet äro hyrorna lägre i
England än i Sverge, trots att antalet rum per
familj är större som regel. Man utgår även
här, som jag tidigare nämnt i samband med
övriga länders bostadsstandard, ifrån att ett
par sovrum och ytterligare ett eller ett par
rum äro nödvändiga för en familj.
Värmeledning finnes som regel icke, men däremot
badrum i de flesta fall. Detta gäller naturligtvis
arbetare med något så när regelbunden
inkomst, men även i slumkvarteren finner man
flera rum per familj. Slumkvarteren, som äro
förskräckliga helt enkelt, skola enligt lag
försvinna och ersättas av ordentliga bostäder, och
den allra senaste förordningen föreskriver
visst utrymme per person, vilket ju hindrar
trångboddhet i viss utsträckning i den mån
lagen så småningom kan helt respekteras.

Oändliga områden ha redan utrymts och
nya kvarter byggts upp, där hyrorna äro
ungefär desamma som i de gamla slumkvarteren
eller obetydligt högre. Jag hade tillfälle att
i Bradford se de oändliga områden, som
utdömts och utrymts och även de kvarter, som
i stället hålla på att uppföras och varav en
mycket stor del redan äro färdiga, men ännu
återstår en hel del. I de nya bostäderna
kunde fyra rum och kök med badrum men utan
värme erhållas till cirka 425 svenska kronor
per år i enfamiljshus, varjämte en liten jord-

bit uppläts framför villan. Detta gäller ju
bostäder i stadens regi och inga andra än de,
som förflyttats från slumkvarteren, få bo här,
men också i öppna marknaden voro hyrorna
ungefär desamma eller något högre, beroende
på läget och inredningen. Å andra sidan
byggas större hyreshus med hypermoderna
våningar, där lägenheterna äro mindre, men betinga
betydligt högre hyra. Men liksom
fransmännen äro engelsmännen konservativa i sin
uppfattning rörande bostaden och bo hellre i
enfamiljshus än i hyreskaserner. Såsom jag
redan nämnt, erlägges en viss avgift till
staden för bostaden, men ändock äro hyrorna
betydligt lägre än i Sverge, om man tar i
betraktande bostadens storlek.

Risken för stor arbetslöshet är givetvis
större inom en så gigantisk industri som den
engelska textilindustrin. Vid tiden för min
vistelse i England uppgick denna till 9,9 %
helt arbetslösa och 12,5 % partiellt arbetslösa
eller i genomsnitt cirka 22y2 %. Någon
väsentlig förändring härutinnan tycks icke ha
inträtt.

För att bereda arbetstagarna någon
kompensation för utebliven arbetsförtjänst vid
såväl arbetslöshet som sjukdom och ålderdom
har England inrättat sin s. k. socialförsäkring,
som är särskilt väl ordnad och är obligatorisk
för alla anställda med vissa undantag dock
och till vilken såväl arbetsgivarna som
arbetstagarna erlägga avgifter, medan staten
bidrager med resten. Socialförsäkringen
omfattar sålunda arbetslöshetsförsäkring,
sjukförsäkring och ålderdomsförsäkring.

Arbetslöshetsförsäkringslagen är av
gammalt datum i England, åtminstone i jämförelse
med andra länder. Lagen antogs
ursprungligen redan år 1912 och omfattade då en
synnerligen blygsam rayon, men sedan dess har
utvecklingen gått framåt mycket snabbt, så
att arbetslöshetsförsäkringen nu omfattar
praktiskt taget alla branscher med ett
sammanlagt antal försäkrade arbetstagare i juli
1937 av 13,697,000 i ålder 16—64 år i "The
General Scheme", medan de anställda inom
lantbruket sortera under en särskild
försäkring, "The Agricultural Scheme" med lägre
avgifter och lägre understöd. Arbetsgivare
och arbetare betala lika stora avgifter.

Avgifterna i den förstnämnda arbetslös-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1939/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free