Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
73
minst, men trots detta var värdet av exporten
år 1937 £ 1,268,000, varav en tredjedel kom på
mattexporten. Linneprodukter utgöra
ävenledes en omfattande exportvara. Sålunda
utgjorde exportvärdet av lingarn £ 759,000 år
1937, medan inom väveribranschen, särskilt
ifråga om lyxvaror, en exportsiffra av £
1,447,500 uppnåddes ifrågavarande år.
Exporten av konstsilkeprodukter är icke heller
obetydlig. Enbart garn exporterades år 1937
till ett värde av £ 623,400. Samma belopp
uppges såsom exportsiffra för jutevävnader,
medan jutegarn exporterades för £ 363,000.
Dessa äro de största posterna, och den
sammanlagda textila exporten uppgick år 1937 till
36,7 miljoner Pund Sterling. För jämförelse
kan nämnas, att siffran år 1929 var £ 45
miljoner.
Jag har med avsikt icke angivit landets
valuta, d. v. s. francs, då denna dels
fluktuerat betydligt, dels skulle det öka antalet
siffror utan att göra det hela mera
överskådligt. Men om man tar i betraktande, att
pundet år 1937 stod i ungefär sv. kr. 19: 40, är
det dock lätt att göra sig en föreställning om
de gigantiska siffror, som komma på
exporten, och om man betänker att den
sammanlagda exporten från Belgien (alltså samtliga
exporterande industrier) år 1938 reducerades
med ungefär en fjärdedel i jämförelse med år
1937 samt att textilindustrin är en av de
allra viktigaste industrigrenarna, torde det vara
lätt att inse, att denna industri måste befinna
sig i ett oerhört prekärt läge f. n. Orsaken
till denna nedgång framhålles bl. a. vara
skyddstullar och kvotbestämmelser i flera
länder. Enligt uppgift har man för avsikt att
skrota ned en hel del maskiner för att
stabilisera marknaden, och det påstås, att flera
firmor redan satt i gång därmed.
Det var också lätt att konstatera, att
situationen var allt annat än ljus vid mitt besök
i fjol, och den hade icke heller förbättrats vid
mitt förnyade besök i år. Flera företag hade
stora avdelningar avstängda och hade
per-mitterat eller avskedat sina arbetare. I en
gobelängfabrik, som formligen "spottade ut"
katthuvuden, hund- och hjorthuvuden på
kuddvar, avsedda för export på Amerika, var
hälften av maskinerna övertäckta med stora
presenningar. De hade bragts till tystnad på
grund av den hårda konkurrensen från
italienarna, vilka sålde till lägre priser än vad ma-
Gamla byggnader i textilindustristaden Gent,
terialet kostade i inköp. Fabrikens ägare, som
inom parentes sagt själv varit textilarbetare
och alltjämt var socialdemokrat och
vidmakthöll sitt intresse för arbetarrörelsen, såg
också mycket pessimistiskt på läget.
Den traditionsmättade gobelängindustrin
representeras av såväl större som mindre
företag, och en hel del av dem specialisera sig på
gamla mönster och färger, som röna stor
efterfrågan i bl. a. Amerika.
Av oerhört stort intresse äro
mattfabrikerna med sina jättestora vävstolar, där i en del
fall två mattor vävas samtidigt på en vävstol
enligt samma system, som tillämpas vid
tillverkning av sammetsband, alltså med en
skarp liten kniv som under vävningen skäl
itu mattorna. I en fabrik, som jag besökte,
föreföll det som om vävaren måste ideligen
räkna med stopp (en vävare kan naturligtvis
endast betjäna en stol av sådana
jättedimensioner som det här gäller och har pojkar till
hjälp), och på min förfrågan, hur han
kompenserades för dessa driftstopp sade han, att
genomsnittslön alltid utbetalades.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
