- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVI. 1939 /
95

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1939 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXT IL ARBETAREN

95

De strömlinjeformade tågen förekomma ofta på
de belgiska järnvägarna.

mar mig holländska gränsen, kanaler glittrar i
solskenet och väderkvarnar avtecknar sig mot
himlen.

Yi passerar gränsen, och Holland, det propra
landet med de bildligt talat litet korthuggna men
samtidigt mycket humoristiska och gemytliga
människorna, möter oss. En jättelång bro över en
flod är det enda avbrottet i den tämligen
enahanda, om ock synnerligen tilltalande omgivningen
innan vi närmar oss Rotterdam. Hamnen här,
som jag endast ser från tåget, erbjuder däremot
en rikt växlande syn. Det måste vara tusentals
större eller mindre fartyg som ligger där, och
hamnen ser ut att aldrig ta slut. Långt i
fjärran ser jag som i dimma konturerna av master
och lyftkranar. Jag har bytt tåg och finner til]
min överraskning, att Holland också kan skryta
med trevliga treajeklassvagnar på vissa längre
sträckor, även om det är distanserat av Belgien i
detta avseende.

Liksom Belgien har Holland massor av
konstverk, som illustrerar dess historia, men det är
ändock ett helt olika land, liksom även
holländarna skiljer sig väsentligt från belgierna, som
mera närmar sig fransmännen. Inte så att
holländarna skulle sakna temperament, men det är
ett mera praktiskt och nyktert folk så att säga.

Att holländarna inte saknar temperament har
jag flera gånger haft tillfälle att konstatera, men

att de kunde slå sig lösa på ett sådant sätt,
nästan ännu värre än de livliga fransmännen, som
de gjort i dag i anledning av den nya prinsessans
tillkomst, kunde jag inte tro. Det är nationell
festdag i dag. Från kl. 12 är alla fabriker, kontor
och affärer stängda, och det är fullkomlig
marknad och karneval i de flesta stadsdelar, dock mera
koncentrerat i en del. Här säljer man smörgåsar,
gurkor och stekt miniatyrål i massvis i stånden
utefter trottoarkanterna. Man dansar på en
framför slottet uppbyggd dansbana, och gatorna i
Amsterdam är packade av människor. Pojkar
kastar ryska smällar i folkhopen på de smala
gatorna och det är skrik och skratt, så att det ekar
bland de gamla husen. Huset Oraniens färg,
orange, har inflätats överallt mellan den
holländska flaggans färger i dekorationerna. Man vill
visa sin solidaritet med särskilt drottning
Vilhelmina, som är mäkta populär och som man
tycker klarar rodret bättre än någon man. Alla har
något märke eller en blomma i denna färg, och
till och med hundar och kattor har dekorerats
med orangefärgade rosetter, för att inte tala om
cyklar (Hollands nationalfortskaffningsmedel)
och bilar.

Varje holländare tycks äga en cykel. Det är
en rolig syn att stå utanför en stor fabrik vid
arbetstidens slut och iaktta hur personalen
tömmer de jättestora cykelstallarna och rullar iväg,
flickorna ibland arm i arm. Det ser riktigt
farligt ut, men de klarar alla kurvor elegant och
säkert. Däremot är fotgängaren slagen till slant
vissa tider på dagen och vid vissa övergångar.
Det enda är att tålmodigt vänta på en lucka i den
täta raden av cyklar.

I centrum av Amsterdam ha de gamla trevliga
husen fått lämna plats för stona varuhus och
moderna kaféer och restauranger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1939/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free