Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEXTILAR BET ÄREN
Flickor från ön Marken i Zuiderzee i dräkter som
främlingen gärna tänker sig som typiska för
holländaren i allmänhet.
Centrum av Amsterdam har en modern prägel
med sina restauranger och kaféer och stora
varuhus, men mitt lystmäte på gammaldags stämning
får jag tillfredsställt under mina strövtåg i de
gamla stadsdelarna med massor av kanaler. Här
finner jag den gamla byggnaden, där man på
auktionsdagarna slåss om tobakspartierna. Jag
beundrar också de gamla hansehusen, som
bibehållit sin ursprungliga förnäma karaktär trots
att de moderniserats och användes av banker och
försäkringsbolag som kontor. I en av kanalerna
ligger massor av pråmar fullastade med
grönsaker för försäljning och i en annan är pråmarna
överlastade med blommor, en grann syn i båda
fallen.
Kanalerna är så många att jag inte hinner med
att se så mycket som jag skulle önska under
min vandring, utan jag följer med en sjöbuss,
som gör en nästan två timmars lång tur genom
såväl den äldsta delen av Amsterdam som den
nyare, ut i den vidsträckta hamnen med alla sina
fartyg, de flesta långtradare. Det är ett myller
av båtar, men i jämförelse med Rotterdams hamn
verkar den lugn och sansad.
Egentligen bör man nog se Holland på våren,
då de stora blomsterfälten med tulpaner och
hyacinter prunkar i alla de färger. Så här på
sommaren är det stiltje i blomsterlökodlingen och
fälten ligger övergivna. Men som holländarna har
sinne för specialisering finns det ändock mycket
annat att titta på. På en lång sträcka far vi
förbi massvis av väl ordnade hönserier, och jag hör
att man kallar platsen för någonting liknande
"hönsstaden", och på en annan sträcka utefter
järnvägen betar massor av vita och svarta kor
på kanalbankarna. Det jag dock helst behåller
i minnet såsom typiskt holländskt är de trevliga
väderkvarnarna som avtecknar sig mot himlen
och det blanka vattnet i de många kanalerna. Det
fattas bara träskoklädda holländskor i vida, långa
klänningar och vita spetsprydda hättor eller
hurtiga holländare i vida långbyxor och brokig
halsduk, men jag vet att jag måste fara till ön
Marken eller Volendam för att få se dem i större
antal än som ett och annat ovanligt inslag i
gatubilden i en stad. Det är bara folkfantasin i andra
länder, som gärna ser holländaren och holländskan
i allmänhet klädda i dessa dräkter. Mitzi
Ingen brist på pressalster i Sverige.
Enligt 1938 års tidningstaxa finnas här i
landet icke mindre 1,463 regelbundet utkommande
pressorgan. Härtill komma dessutom en hel del
publikationer som icke ha egentlig tidnings- eller
tidskriftskaraktär, såsom länskungörelser och
meddelanden från statliga verk och inrättningar.
Av de 1,463 pressorganen hänföra sig 463 till
dags-och veckopressen, medan de återstående 1,000
pressalstren bilda vår s. k. fackpress.
Av dags- och veckopressens publikationer
utkomma: 11 med 7 nummer per vecka
125 „ 6
14 „ 4
84 „ 3
47 „ 2
182 „ 1
Den med mindre än ett nummer per vecka
utkommande tidskrifts- och fackpressen fördelar sig
på följande sätt:
10 utkomma med 3 nummer i månaden
101 „ „ 2
15 utkomma med 13—20 nummer årligen
408 „ „ 12
144 „ „ 7—11
100 „ „ 6
222 „ „ 4
Norrköping 1939. Tryckeriföreningen Norrköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
