Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TEXTILAR BET ÄREN
Avtalsfrågan.
Frågan rörande nya riksavtal för
textilindustrin är åter i stöpsleven. Sedan ett halvt
år tillbaka har förbundsledningen behandlat
frågor och vidtagit åtgärder i samband med
avtalssituationen. Textilarbetarna äro icke
ensamma om att söka få kompletteringar och
förbättringar till stånd i avtalet, ty som
bekant utlöpa vid årsskiftet avtalen för i runt
tal 500,000 arbetare, vilka i likhet med
textilindustrins arbetare till övervägande del
producera för hemmamarknaden, och vi veta
att även de övriga fackförbunden söka
uppnå förbättringar i de utlöpande avtalen. I
en del fall äga förhandsförhandlingar rum,
medan man i andra söker åstadkomma
förbättringar genom uppsägning av avtalen.
På grund av kriget och därav följande
osäkerhet på alla områden, icke minst det
ekonomiska, har utgångsläget blivit
synnerligen svårt att bedöma. Förbundsstyrelsen
hade före krigsutbrottet, i enlighet med
förbundsrådets beslut, vidtagit åtgärder för
upptagande av förhandsförhandlingar. Ett
avtalsförslag hade även upprättats, baserat på det
utgångsläge vi hade före krigsutbrottet, men
på grund av kriget blevo, i viss mån,
våra planer kullkastade. Man kunde icke
omedelbart överblicka verkningarna av det
påbörjade kriget vare sig med avseende på
levnadskostnadernas stegring eller beträffande
handelsutbytet och då framförallt handeln
över haven, som ju är av väsentlig betydelse
för råvarutillförseln till textilindustrin. Dessa
förhållanden gjorde, att förbundsledningen
tog under övervägande att söka få till stånd
en framflyttning av uppsägningstiden för
avtalen, för att därigenom bättre kunna
överblicka situationen. En fråga som starkt
bidragit till detta vårt ställningstagande, har
varit frågan rörande ett nytt avtals
anknytning till levnadskostnadsindexet. Den
avtalskonferens, som av Landsorganisationen hade
inkallats den 6 september i år, underströk
även detta förhållande genom att uttala, att
förbunden i den mån det vore möjligt, skulle
söka åstadkomma en sådan förhöjning av
lönerna att arbetarna gottgjordes för den
levnadskostnadsökning, vilken inträtt från
tiden för de senaste avtalsuppgörelserna, d. v.
s., att lönerna skulle förhöjas i förhållande
till levnadskostnadsindexets stegring.
Därefter skulle man tillse, att den sålunda
uppnådda reallönen skulle bibehållas oförändrad
genom införandet av en bestämmelse om
lönens anknytning till levnadskostnadsindexet.
Emellertid har det visat sig omöjligt att vid
de pågående förhandlingarna emellan
fackförbunden och respektive
arbetsgivareorganisationer lösa denna fråga. Här gäller det ju
genomförandet av en ny princip, vilken med
all kraft synes bli motarbetad av
Arbetsgivareföreningen. Det är möjligt, att
olikheten i förslagen rörande regleringen av
lönerna efter levnadskostnadsindexet har bidragit
till detta motstånd från arbetsgivarnas sida.
Vi förmoda, att det är detta förhållande som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
