Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
113
I vilket land kunna textilarbetarna sägas stå sig bäst?
I England, Frankrike, Belgien, Schweiz, Holland eller Sverige?
(Sammanfattning av "På studieresa genom sju textilstater").
Frågan är under alla förhållanden mycket
svår att besvara och så mycket svårare just nu.
Min ursprungliga plan var att söka göra en
jämförande resumé över förhållandena i de
olika textilländer, jag besökte under min
studieresa i fjol, vilken jag kompletterade med
ett kortare besök i ett par av länderna
innevarande år, men det internationella läget för
närvarande gör egentligen alla jämförelser
fullständigt illusoriska. Levnadskostnaderna ha
ju stigit onormalt och arbetstiden har
förmodligen på grund av kapprustningarna jämkats
i fel riktning, åtminstone i de länder, som
direkt äro invecklade i krig. Även om alltså en
jämförelse måhända inte har en reell betydelse,
kan det dock kanske vara av ett visst intresse
att i koncentrat få en överblick över
förhållandena sådana de voro innan det nya kriget
bröt ut, om inte annat så för att se hur långt
man hunnit innan det ånyo blir tillbakagång
eller i bästa fall stagnation, för hur lång tid
återstår att se.
Vid jämförelse mellan förhållandena i de
olika länderna måste man ovillkorligen,
särskilt i fråga om de stora textilproducerande
länderna såsom England, Frankrike och
Belgien ha i åtanke något som vi måhända alltför
gärna förbise, nämligen att dessa länder voro
med i det förra kriget och därefter hade
efterkrigsårens alla svårigheter och problem att
kämpa med: flyktingsinvasioner och ett
oerhört omfattande uppbyggnadsarbete för att
inte tala om inflationen och de fantastiska
summor som dessa länder utbetalat i underhåll
åt krigsinvalider, vilket allt givetvis i mycket
hög grad måste ha verkat hämmande på
utvecklingen. Det är också lättare att se de
mest skrämmande interiörerna i ett land, där
den förvärvsarbetande massan är hänvisad till
gigantiska, tröstlösa industricentra. Allt får
här ofantliga proportioner; nöden, eländet och
arbetslösheten får en omfattning, som i hög
grad verkar försämrande på genomsnittsnivån
och helhetsintrycket och som man har svårt att
glömma, även om man vill vara opartisk.
Men om man alltså bortser från dessa
avigsidor, som ju inte heller äro helt obefintliga i
vårt eget land, även om de helt naturligt äro
i mindre skala, och jämför förhållandena för
de textilarbetare, som ha något så när jämn
sysselsättning, med de svenska textilarbetarna
i samma situation måste man nog medge att
svenskarna inte intaga den främsta platsen.
Kent siffermässigt ligga dessa senares löner
måhända bättre till än lönerna i de flesta av
de textilindustriländer, jag besökte, medan de
i jämförelse med vissa andra länder dock
komma icke oväsentligt efter, särskilt i fråga om
lönerna inom trikåindustrin och
strumpindu-strin, där England och Schweiz ovillkorligen
ligga före även rent siffermässigt sett. Men
det är givetvis felaktigt att endast jämföra
siffrorna. Man måste helt naturligt anställa
jämförelser mellan reallönerna, d. v. s. vad
arbetarna i de olika länderna kunna få ut för
sina löner.
En ytterst intressant statistik, som på sin
tid uppgjordes inom
Textilarbetareinternatio-nalen, baserad på lönerna vid 1936 års slut
enligt uppgifter från de till denna
internatio-nal anslutna organisationerna, visar att med
de löner och levnadskostnader, som gällde i de
olika länderna, England kommer som nummer
ett. I statistiken hade medtagits lönerna för
olika arbeten inom textilindustrin och
genomsnittsresultatet visade, att en arbetare inom
den engelska textilindustrin behövde arbeta
217,9 timmar för att kunna åstadkomma en
viss angiven kvantitet livsförnödenheter, hyra,
kläder, skor o. s. v., medan en belgisk
textilarbetare behövde 226,7 timmar för att
åstadkomma motsvarande kvantiteter. Först
därefter kommo de svenska textilarbetarna. I
denna statistik, som baserades på både
manliga och kvinnliga förtjänster, hade icke skatter
medtagits, vadan England, som ur
skattesynpunkt är särskilt gynnsamt för lägre
inkomsttagare, realiter borde ha intagit en
särställning även som etta. Denna statistik är
visserligen några år gammal, men under tiden
lämnade uppgifter från de olika till
Textilarbe-tareinternationalen anslutna organisationerna
giva vid handen, att lönerna sedan dess stigit
ungefär i proportion till de ökade
levnadskostnaderna i respektive länder.
En sak, som man måste taga hänsyn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
